| Publicerad 1934 | Lämna synpunkter |
JUSTESS ʃystäs4, r. (l. f.); best. -en.
1) (ngt vard.) motsv. JUST, adj. 1: rättrådighet; korrekthet o. oklanderlighet (i handlingssätt o. uppträdande). SAOL (1923). Östergren (1929).
2) (numera knappast br.) motsv. JUST, adj. 2: exakthet; korrekthet; felfrihet. 1VittAH 5: 77 (1788). Dina anmärkningar .. utmärka sig genom den justesse och redighet som äro karakteren af säkra kunskaper. Adlerbeth (1804) i GustBrev 225. Ett genom justesse och portée verksamt gevär. KrigVAT 1842, s. 147.
Spalt J 301 band 13, 1934