| Publicerad 1935 | Lämna synpunkter |
KAMPERA kampe4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. (ipf. -erte, sup. o. p. pf. -ert, numera bl. i vissa trakter av Finl., vard., i sht i ipf., KKD 8: 92 (c. 1710; ipf.); jfr Bergroth FinlSv. 76 (1916)). vbalsbst. -ANDE, -ING, -NING (†, Hjelt Medicinalv. 3: 208 (i handl. fr. 1702; i bet. I 1 a γ))
I. intr.: ligga i läger, bivuakera, vara lägrad, ävensom i därifrån utgående anv.
1) hava nattläger ute på marken, vanl. i tält l. med annat provisoriskt skydd; vara lägrad (ngnstädes); äv. i uttr. kampera i (sitt) tält o. dyl. l. under bar himmel l. ute i det fria o. d.
a) (numera bl. i fråga om ä. förh.) om trupper (dels i fråga om förläggning under krig l. fälttjänstövningar, dels i fråga om förläggning på övningsplats): vara förlagd l. ligga i ett (i allm. av trupperna själva) efter viss (efter förhållandena i varje särskilt fall lämpad) plan inrättat läger (stundom äv. med inbegrepp av lägrets inrättande); bivuakera; äv. om befälhavare vars trupper skola förläggas i l. äro förlagda i läger. Delachapelle ExBook 23 (1669). Heela Hans May:tz Guardie camperar nu för tijden på Lagårdz Giärdet. OSPT 1687, nr 25, s. 8. (Bataljonerna) komma att Campera på de ställen, som dem lärer anvisas af Majoren Nordenberg. HSH 2: 204 (1743). Verceil, där Hertigen af Savoyen camperade med hela sin Armée. Säfström Banquer. Kk 4 b (1754). (Nära Hälsingborg) camperade Armeen öfver natten under bar himmel. Loenbom Stenbock 2: 71 (1758). Då lägret är utstucket med så stor front och så liten djuplek, som möjligt, sägas trupperne kampera i slagordning. TjReglArm. 1858, 2: 241. Jag .. erhöll permission till Rö, der detta regemente (dvs. Värmlands regemente) kamperade i jordhyddor. HLilljebjörn Hågk. 1: 72 (1865). Grimberg VärldH 4: 89 (1930). — särsk.
α) (†) i uttr. kampera emot (fiende), ligga i befäst läger för att där möta l. avvakta (fiendens) anfall; jfr II 2. Brask Pufendorf Hist. 317 (1680; i fråga om. G. II A:s läger vid Nürnberg).
β) inom läger l. bivuak hava sin plats (där l. där); om befälsperson o. d. Brigad-chefen kamperar midt bakom brigaden, när utrymmet sådant medgifver. TjReglArm. 1858, 2: 239.
γ) ss. vbalsbst. -ing, handling(en) l. förhållande(t) att ”kampera”; förr äv.: tid varunder trupper i o. för övningar ”kampera” ngnstädes. LMil. 2: 294 (1689). De som vid Kongl. Lif-Regements Dragone-Lägret vilja hålla Marquetenterie under instundande Campering på Ladugårdsgärdet. DA 1793, nr 116, s. 4. Sylvan Vial 1: 309 (1863).
b) i allmännare anv.: om natten ligga utomhus, vanl. i tält o. d.; äv.: vara lägrad l. hava sin uppehållsort i det fria, leva lägerliv (ngnstädes); jfr KAMPA, v.3 Nordberg C12 1: 190 (1740). Jag beslöt at där (dvs. vid Qvammedackaflodens källa i Sydafrika) campera några dagar, för at .. lura på Rhinoceroter. VetAH 1778, s. 306. Jag och adjutant Fingerros kamperade på kalla jorden, likväl med en björnhud att ligga på. Ekman Dagb. 3 (1788). Det är endast nomaden till häst, kamperande i vagn eller tält, som kan göra långväga .. vandrings- och eröfrings-tåg. Geijer I. 7: 316 (1844). Människorna, som (efter jordbävningen) kampera i det fria .. måste utstå svåra lidanden. SvD(A) 1930, nr 198, s. 3.
2) (ngt vard.) i fråga om mer l. mindre tillfällig (provisorisk) vistelse ngnstädes: uppehålla sig (ngnstädes), bo, vistas, vara installerad, vara inlogerad. Granberg Dram. 191 (1811). En .. lokal, der tre personer .. skulle kampera i ett rum af ingalunda salongsdimensioner. Kullberg Bref 1: 25 (1844). Innan jag lemnar vår tyska by .. har jag behof af att .. skizzera ett par vänner, med hvilka jag kamperade der. Wingård Minn. 2: 56 (1846); jfr 3. Jag har varit några dagar i Tivoli under sommaren, eljest kamperat i Rom. UTroili (1848) hos Dahlgren 1Ransäter 117. Östergren (1929).
3) (ngt vard.) i fråga om samvaro i kamratskap: vara l. hålla samman (med ngn), ”dela ljuvt o. ledt”; äv. mer l. mindre oeg. l. bildl.; i sht med pluralt subj., i uttr. kampera tillsammans äv. samman l. ihop. Erkebiskopen talade om, huru vi camperat ihop förr. Stenhammar Riksd. 1: 4 (1834). Skulle inte vi, som har kamperat tillsammans (i riksdagen) i så många år, kunna bli närmare bekanta? Engström Gubb. 8: 37 (1923).
4) [utgående från I 1 b, urspr. o. eg. om nomader o. d.] (†) flacka av o. an, föra en ambulerande tillvaro. Weste (1807; angivet ss. skämts.). Dalin (1852; angivet ss. ”fam.”). Björkman (1889).
II. (†) tr. o. refl., motsv. I 1 a.
1) tr.: låta (trupper) slå läger l. bivuakera. Kongl. M:t ankom .. med arméen och camperade densamma under Bautske. KKD 9: 6 (c. 1702). SvMerc. 2: 306 (1756). Meurman (1846).
2) refl.: inrätta ett (befäst) läger (ngnstädes) o. lägra sig i detsamma, slå läger; äv. med bestämning inledd av prep. emot, betecknande den fiende vars anfall man i det befästa lägret avser att möta; jfr I 1 a α. Ville jagh gerna effter fienden ryckie, och campera mig emot honom på någon lägligh ortt uthi Churlandh. OxBr. 5: 443 (1627). RP 5: 65 (1635). HH 20: 361 (c. 1640). Wrangel Tact. 29 (1752).
III. [bet. torde bero på anslutning till KAMPANJ, sbst.2 3, o. möjl. äv. KAMP, sbst.2] (†) intr.: utföra l. inleda krigsoperationer; vara l. draga i fält; kriga; kämpa. Fienden (sökte) .. förmedelst stadigt camperande .. migh till incommodera, att arméen derigenom skulle bliffua ruinerat. HSH 5: 120 (1645). Swebilius SGHelmfeldt N 3 a (1678). En Martis Drotte Grym, som dundrar och Camperar. Achrelius Hand B 1 b (1690). At alla Regementer (av den kejserliga armén) .. blifvit beordrade, at hålla sig marche-färdige, och skola de campera, så snart det sig göra låter för .. den höga Snön. PT 1758, nr 30, s. 2. Sedan krutet är uppfunnet, kampera änglarne ej mer. Fahlcrantz Schiller 171 (1821; t. orig.: kampieren). Frey 1850, s. 535. Högberg Vred. 3: 330 (1906).
Spalt K 307 band 13, 1935