Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KAROTT karot4, sbst.3, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet car-. karot 1794 (: Karoter, pl.). karott (car-) 1791 (: Carotter, pl.), 1805 osv. carotte 1819—1855)
Etymologi
[av ovisst urspr.; möjl. eg. en (urspr. på skämt gjord) utvidgning av KAR, med anslutning till KAROTT, sbst.1, 2]
fat l. skål av rund l. avlång form, med l. utan lock, i allm. av porslin, avsett (avsedd) för uppläggning o. servering av mat. PT 1791, nr 12, s. 3. ExposSlöjdprodSthm 1847, s. 22. SvD(A) 1931, nr 167, s. 8. — jfr ANRÄTTNINGS-, BÅT-, GRÖT-, KRÄM-, SILVER-, SPENAT-KAROTT. — särsk. [i fråga om bet.-övergången jfr FAT 3 d] (†) oeg., om viss maträtt. Carotte. Är en sammansättning af flera slags kött eller foglar, som anrättas uti en terrine och vid stora tafflar ställas, der soppskålarne förut varit. Sjöberg Singstock 124 (1832).
Ssgr (jfr ssgrna under KAROTT, sbst.1, 2): KAROTT-BRICKA. bricka (av trä) avsedd att användas ss. underlag under karott för att skydda bordet mot för stark värme. Slöjdaren 1883, nr 5, s. 1. DN(A) 1934, nr 251, s. 29. —
-LOCK, n. WoJ (1891). —
-MATTA, r. l. f. jfr -UNDERSATS. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 1. —
-SATS. samling av ett antal karotter av samma utseende o. form, men av olika storlek, som vid tillvärkningen brännas samtidigt, med de mindre placerade inuti de större, allt efter storleken, o. som ofta försäljas tillsammans. SvD(A) 1916, nr 296, s. 8. —
-UNDERSATS~002. jfr -BRICKA, -MATTA. Karottundersatser, runda, av bastflätning. NKKatal. 1916—17, s. 38.

 

Spalt K 608 band 13, 1935

Webbansvarig