Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KLINK kliŋ4k, sbst.1, r. (m. Weste (1807)), användt bl. i obest. form.
Etymologi
[jfr d. (paa) klink; till KLINKA, v.2; jfr holl. klink(er)-, t. klinker-, eng. clinch(er)- (i ssgr), ävensom KLINKARE, KLINKERT, sbst.2]
skeppsb. sådant läge av en båts l. ett fartygs bordläggningsgångar att den ena bordläggningsgångens underkant skjuter ngt ut över den underliggande bordläggningsgångens överkant; motsatt: kravell; nästan bl. i uttr. (bygga, lägga) på klink. Stiernman Com. 4: 247 (1680). Nilsson Skeppsb. 170 (1932).
Ssgr (skeppsb.): A: KLINK-ARBETE. (†) klinkbyggnad. Calwagen (1851, 1853). —
-BORDLÄGGNING~020. bordläggning med bordläggningsgångarna lagda på klink. 2UB 9: 520 (1906). —
-BYGGD, p. adj. [jfr d. klinkbygget, t. klinkergebaut, klinkerweise gebaut, eng. clinch(er)-built] byggd på klink. En klinkbyggd båt. Skogman Eug. 1: 99 (1854). VFl. 1929, s. 132. —
-BYGGNAD. metod(en) att bygga fartyg på klink. Hülphers Norrl. 4: 28 (1779). BonnierKL 2: 896 (1923). —
-BÅT. (föga br.) båt byggd på klink. ReglArméenFlFörv. 1796, s. 54. SvSkog. 1243 (1928). —
-FARTYG~02 l. ~20. (föga br.) jfr -BÅT. Hülphers Norrl. V. 2: 62 (1797). 2NF 30: 269 (1920). jfr HALV-, HEL-KLINKFARTYG. —
-MANER, n. (klink- 1691. klinke- 1698) (†) metod(en) att bygga på klink; i uttr. på klinkmaner. Båtar som bygges på klink maneer. Rålamb 10: 35 b (1691). Rudbeck Atl. 3: 291 (1698). —
-SKUTA. (†) jfr -FARTYG. Hülphers Norrl. V. 2: 23 (1797). —
-VÄRK, n. [jfr holl. klinkwerk, t. klinkerwerk, eng. clinch(er)-work] (†) jfr -BORDLÄGGNING, -BYGGNAD. Ett .. Schip .. aff Furu och medh Klinckuerk giort. SthmTb. 1584, s. 76 a.
B (†): KLINKE-MANER, se A.

 

Spalt K 1234 band 14, 1936

Webbansvarig