Publicerad 1937 | Lämna synpunkter |
KOMPOSIT- kom1pωsi3t~ l. -po- l. -på-, l. (i ssgr till 2) KOMPOSITA- kompω3sita~.
i ssgr.
1) skeppsb. för att angiva att ett fartyg är byggt med spant, bottenstockar o. däcksbalkar av järn o. med bordläggning o. däcksplankor av trä.
2) byggn. o. konst. för att angiva att en kolonn har kapitäl sammansatt av element från den joniska o. den korintiska stilen (joniska voluter o. korintiskt bladvärk).
(2) -KAPITÄL. (komposit- 1901 osv. komposita- 1875 osv.) [jfr t. komposit(en)kapitell] byggn. o. konst. på kolonn. NF 1: 71 (1875). —
B (till 2): KOMPOSITA-KAPITÄL, -KOLONN, -ORDNING, se A.
Spalt K 2059 band 14, 1937