Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KONTRADANS kon3tra~dan2s, i södra Sv. äv. 40~1, förr äv. KONTREDANS, r. l. m.; best. -en; pl. -er l. -ar.
Ordformer
(förr äv. skrivet con-. kontra- c. 1750 osv. kontre- 1734—1800)
Etymologi
[jfr t. kontertanz, av fr. contredanse, ombildning av eng. countrydance, eg. landtlig dans, bondedans, i anslutning till contre (se KONTRA II), på grund av de dansandes rörelser emot varandra]
1) (i sht i fråga om ä. förh.) gammaldags sällskapsdans i vilken de dansande paren röra sig emot varandra o. utföra olika figurer l. turer; särsk. om kadrilj (se d. o. 4); äv. om sällskapsdans med uppställning på två led mellan vilka vissa par dansa turvis efter varandra, ”långdans”, angläs; äv. om dylik folklig dans. Linné Ungd. 2: 350 (1734; i fråga om folklig dans med uppställning på två led). För all del ärindras, at uti Contra-Dansar ej otidigt hoppa eller skutta, utan sedigt värkställa sina Operationer. Konst DansEx. 17 (1783). Kadriljer, då (dvs. under slutet av 1700-t.) kallade kontradansar. KLilljebjörn Hågk. 11 (1838). Sirlig .. kontradans. Bergman OllaP 23 (1905). SDS 1913, nr 228, s. 3. RedNordM 1926, s. 50.
2) i sht mus. musik efter vilken kontradans (i bet. 1) utföres. Envallsson 62 (1802). Dalin (1852).

 

Spalt K 2263 band 14, 1937

Webbansvarig