Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KOTTERI kot1eri4, n.; best. -et, äv. -t; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet co-. koteri (c-) 1830—1885. coterie 1846—1851. koterier (c-), pl. 1762—1885. kotteri (c-) 1801 osv. cotterie 1747—1821. cotterier, pl. 1773)
Etymologi
[jfr t. koterie, eng. coterie; av fr. coterie (mlat. coteria), urspr.: antal bönder som gemensamt arrendera en egendom, till cotier (mlat. cotarius), adj. till ffr. cote, koja, av germ. urspr. (jfr KÅTA, sbst.)]
1) (relativt) slutet sällskap; dels om ett dylikt sällskap av tillfällig art (t. ex. ett antal personer som vid ett större samkväm l. möte o. d. sitta tillsammans l. hålla tillsammans), dels om en mera sluten umgänges- l. vänkrets; ofta i nedsättande mening; jfr GÄNG, sbst.2 2, KLICK, sbst.2 Tersmeden Mem. 3: 266 (1747). I Lausanne äro inga andra Caffe-hus än för slutne Sälskaper eller Cotterier. Björnståhl Resa 2: 152 (1773). Hvarje Student har sitt lilla kotteri af vänner, som sluter sig till honom. Wetterbergh Sign. 144 (1843). I november 1917 omhändertogos resterna av den illa tilltygade ryska statsmakten av ett delvis internationellt, delvis ryskt-judiskt kotteri på några tiotal man. Essén Eur. 37 (1926). Iförd en klarröd dräkt .. framskred hon mellan bord och kotterier (i kursalen). Bergman LBrenn. 66 (1928).
2) (†) spelt. ett slags kortspel. SvMag. 1766, s. 74.
Ssgr (till 1): KOTTERI-ANDA. anda utmärkande för kotteri där man strängt isolerar sig från utomstående o. (med åsidosättande av objektiva hänsyn) gm reklam l. intriger söker befordra varandras intressen; jfr KLICK-ANDA. Knös Elfv. 77 (1852). Man har för mycket partisinne och kotterianda för att kunna känna värklig vänskap för andra än ett par meningsfränder. Verd. 1890, s. 156. —
-ARTAD, p. adj. som har karaktären av ett kotteri; som utmärkes av kotterianda. En bredare, mindre kotteriartad läggning. SvD(A) 1927, nr 240, s. 4 (i fråga om konstnärsförening). —
-BUNDEN, p. adj. bunden av hänsyn till ett kotteri. De litterära storheterna voro små, kotteribundna. Pan 1925, s. 123. —
-HÄNSYN~02, äv. ~20. SvD(A) 1934, nr 276, s. 5. —
-INTRIG. Bremer GVerld. 3: 34 (1861). —
-KRITIK. kritik karakteriserad av kotterihänsyn. Benedictsson Eftersk. 214 (c. 1885). Den spanska kritiken, som öfvervägande är kotterikritik. 2NF 20: 1258 (1914). —
-POLITIK. av kotteri förd politik; politik karakteriserad av kotteriväsen. 3NF 4: 260 (1925). Den kotteripolitik, som .. härskat så länge och så fullständigt i svenskt konstliv. SvD(A) 1934, nr 276, s. 5. —
-SPRÅK. språkv. jfr JARGONG 2, ävensom KLICK-SPRÅK. Noreen VS 1: 32 (1903). —
-TON -tω2n. (numera bl. tillf.) Cotterie-Tonen, eller den (ton) som åtföljer vissa societeter hvari man vistas. LBÄ 23—24: 82 (1799). 3SAH XXXIX. 2: 172 (1825). —
-VIS, adv. Samtalet går ledigt kotterivis eller tvärs öfver borden. MorgT 1897, nr 71, s. 2. Man träffades kotterivis. SvD(A) 1919, nr 158 A, s. 3. —
-VÄN, m.||ig. (Tingstadius o. Neikter) voro kamrater och intima kotterivänner. Blanck NordRenäss. 265 (1911). —
-VÄNSKAP~02, äv. ~20. Stam- eller kotterivänskapen går (i Spanien) före rättvisan. Hultenberg Lothar SpanSjäl 21 (1921). —
-VÄSEN l. -VÄSENDE. i nedsättande mening; jfr KAMARADERI, KLICK-VÄSEN. Eichhorn Stud. 2: 154 (1869, 1872).

 

Spalt K 2584 band 14, 1937

Webbansvarig