Publicerad 1938 | Lämna synpunkter |
KYNDELSMÄSSA ɟyn3dels~mäs2a, äv. kyn3-, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
1) kyrklig högtid som firas den 2 februari, i Sv. sedan 1772 bl. om denna dag är söndag, eljest närmast följande (l. föregående) söndag, till åminnelse av jungfrun Marias kyrkogång på 40:e dagen efter Jesus’ födelse; jfr LJUS-MÄSSA. PErici Musæus 3: 22 a (1582). Ljus vid Kyndersmässan .. skulle .. upväcka åtanka af det sanna Ljuset, Christo Jesu. Bælter Cerem. 58 (1760). Sander SvDopn. 8 (1899).
2) ss. tidsbestämning: tiden (l. dagen) för kyndelsmässan (i bet. 1); kyndelsmässotiden, kyndelsmässodagen; särsk. i adverbiella uttr. (med l. utan prep.), förr vanl. i sg. obest. Vid, förr äv. om l. på kyndelsmässan. Jfrå kynd’ssmessa Anno 55 Och tiill kynd’ssmesse Ano 56. SthmTb. 28/1 1555. Om Kyndersmesso. LPetri 1Post. G 7 a (1555). På Kyndermesse. Svart G1 143 (1561). Weyde sås wid Kyndermässan. Lindestolpe Färg. 58 (1720). Och .. över de små vita och skära husens tak glänser kyndelsmässans röda vårvintersol. Pan 1926, s. 128.
B: KYNDELSMÄSSE-AFTON, -LJUS, -NATT, -TID, se C.
C: KYNDELSMÄSSO-AFTON. (-mässe- 1621. -mässo- c. 1540—1923) (numera bl. i vissa trakter) dagen före kyndelsmässodagen. OPetri Kr. 317 (c. 1540). Om hönan ej får takdropp kyndelsmessoafton, får axen ej vatten vårfrudagsafton. AntT VII. 2: 36 (1883; fr. Smål.). —
-DAG. (-mäss- 1740—1915. -mässe- 1546—1567. -mässo- c. 1540 osv.) jungfrun Marias kyrkogångsdag; särsk. i adverbiella uttr. (med l. utan prep.), förr vanl. i sg. obest. OPetri Kr. 317 (c. 1540). Lius (vigas i katolska kyrkan) om kindermesso dagh. LPetri Kyrkiost. 84 b (1566). Regnar thet Kyndermässo Dagh / Medh Wintren tager thet ey lagh. IErici Colerus 1: 29 (c. 1645). Kyndelsmässodagen kallas lilla Juhl. VästmFmÅ 15: 13 (1775). SvEvangelieb. 387 (1921). —
(1) -LJUS, n. (-mässe- 1529. -mässo- 1530—1901) ljus som (inom den rom.-katolska kyrkan) inviges vid kyndelsmässan. RA I. 1: 120 (1529). Såsom the Påueske wiya theras kindermesso lius. LPetri Kyrkiost. 85 a (1566). —
-MARKNAD. (förr) marknad vid tiden omkring kyndelsmässan. GullbgDomb. 6/10 1656. Den ryktbara kyndelsmässomarknaden (i Sala), som började 14 febr., varade 10 dagar, hvarunder gjordes stora omsättningar i spannmål och Norrlandsprodukter. 2NF 24: 442 (1916). —
-NATT. (-mässe- 1910. -mässo- c. 1645) (numera bl. i vissa trakter) natten före kyndelsmässodagen; särsk. i adverbiella uttr., förr vanl. i sg. obest. Regnar thet Kyndermässo Natt, thet Regnet skadar Humblerötterna så widt thet tager. IErici Colerus 1: 29 (c. 1645). Eneström Finv. 233 (1910). —
-TAXA. (förr) (markegångs)-taxa som fastställdes vid kyndelsmässotiden. 2RARP I. 2: 353 (1720). Kyrkotionden (betalas) efter Halmstads Kyndermässo taxa. Osbeck Lah. 95 (1796). —
-TID. (-mäss- 1916. -mässe- 1524—1678. -mässo- 1527—1839) ofta i adverbiella uttr., förr vanl. i sg. obest. Om kynd[er]s messe tijdt. OPetri Tb. 31 (1524; uppl. 1929). Det stora möte, som hölls Kyndelsmässotiden (i Uppland). Nordström Samh. 1: 50 (1839).
Spalt K 3503 band 15, 1938