| Publicerad 1947 | Lämna synpunkter |
NEJD näj4d, r. l. f.; best. -en; pl. -er32.
(numera företrädesvis i vitter stil)
1) (†) närhet; särsk. i uttr (ut)i nejden, äv.: på nära håll. RARP 7: 115 (1660). (Att) läsa then Helige Skrifft .. (är inom den katolska kyrkan) stadt .. allena them Andeligom til .., såsom woro the alle allena wärdige the Guddomelige Oracula vthi Neigden at åsee. Brask Pufendorf Hist. 438 (1680). (Av ett ljussken som satan såg under sin vandring i mörkret förstod han) At nya werlden (dvs. jorden) var i negden. Spegel TPar. 117 (1705); jfr 2 b. The Adjectiva, som betyda någon Nytta, Gunst, Negd (osv., styra dativ). Giese Sprachm. 1—3: 344 (1730).
2) om område i närheten av ngt (l. ngn); ofta i uttr. här (l. där) i nejden, äv. i nejden av (ngt), här (l. där) i omgivningen l. närheten resp. i närheten av l. icke långt ifrån (ngt).
a) (obestämt avgränsat) område i närheten av l. runt omkring ett (angivet) samhälle l. naturföremål (bärg, flod, sjö, vik) o. d.; omnejd, omgivning, grannskap. Från bärgets topp blickade de ut över nejden. I nejden av Sigtuna, Ringsjön, Tabärg. I nejden (l. nejderna) omkring staden. KyrkohÅ 1909, MoA. s. 97 (1598). (Staden) Tropano .. är at märckia .. för the goda Coraller, som ther fås i negden. Lenæus Hübner Geogr. 203 (1726). (Staden) Carrara, berömd för nejdens .. marmor. Palmblad LbGeogr. 185 (1835). Så drog .. (Jesus) sig ifrån Jerusalem till nejden af Jordan. Franzén Pred. 3: 84 (1843). I nejden af Falköping. Höjer Sv. 2: 1027 (1879). Det var dans bort i vägen på lördagsnatten, / öfver nejden gick låten af spelet och skratten. Fröding Guit. 41 (1891). Bergman LBrenn. 61 (1928). — jfr OM-NEJD. — särsk.
α) (†) med föregående gen. l. poss. pron. RARP 8: 245 (1660). Att stadens nägd låg i sin skymmning. Ödmann StrFörs. 1: 97 (1799). Signildsborg, i hvars nejd, på en fjerdedels mils afstånd, häradets tingshus var beläget. Rydberg Frib. 219 (1857). Strömstad med dess nejder. Carlén Skuggsp. 1: 75 (1861, 1865).
β) (i Finl.) i uttr. icke på nära nejder, icke på nära håll; äv. bildl.: icke på långt när, icke tillnärmelsevis; jfr 3. Hon (hade) hvarken präst eller kyrka på nära näjder. Ahrenberg Hih. 37 (1889). Litteraturen i allmänhet var .. (i Finland på 1700-talet) föga rikhaltig .. samt icke på nära näjder så allmänt läst som nutidens. FoU 16: 81 (1903). Hufvudstadsbl(A) 1946, nr 272, s. 3 (bildl.).
b) (†) område i närheten av person l. stat o. dyl. l. föremål av annat slag än det under a angivna; anträffat bl. i prep.-uttr. RP 8: 443 (1641). I negden af naflen. Sahlstedt (1773). (Han) satte sig på en stol i nejden af valnötsbordet. Almqvist TreFr. 1: 10 (1842). — särsk. i uttr. i nejden med l. hos ngn, i ngns nära grannskap. De rustningar och gnyy aff wapn, som sig så i nägden hoos oss märckia låta. HH XVIII. 2: 19 (1686). (Tsaren) ärnar gå til Petersburg. .. Han lärer eij trifwas i neigden med H:s M:t (dvs. K. XII) eftter gamla wanan. Hermelin BrBarck 134 (1707).
3) allmännare (utan tanke på närheten till ngn viss plats osv.): trakt, bygd. Slottet ligger i en naturskön nejd. Avlägsna, barbariska, dystra, folkrika, sydliga, öde nejder. Block MotalaStr. 25 (1708); jfr 2 a. Frese Sedel. 70 (1726). Från kärlekens blomsterfält .. till krigets blodstänkta nejder. 2SAH 5: 82 (1808). O, andra nejders son! Hvi flög du dädan, säg? Runeberg (SVS) 1: 250 (1833). Baku, vid Kaspiska hafvet, (ligger) i en nejd, som hvilar på brännande ämnen. Palmblad LbGeogr. 206 (1835). Våra från det soliga Italien aflägsna nejder. Schück o. Lundahl Lb. 1: 41 (1901). — jfr BARNDOMS-, BLOMSTER-, BÄRGS-, SKOGS-, ÖDE-NEJD m. fl. — särsk.
a) (†) om (bestämt) avgränsat område, t. ex. provins, landskap o. d.; äv. om stadsdel l. stadsområde o. d. BtÅboH I. 5: 16 (1677; om stadsdel). Så snart Fredrik af Locken med sina Ryttare ankommit til Lybeck, rycker han in uti Hollstenska negden. Lagerbring 1Hist. 3: 385 (1776). Djurberg GeogrUngd. 318 (1781).
b) (†) mil. i uttr. avskuren l. slät nejd, kuperad resp. jämn terräng. Colonners formering på Bataillons front, torde hvarken i slät eller afskuren näjd vara nyttiga eller användbara. KrigsmSH 1798, 1: 22. Därs. 26.
4) (mera tillf.) i utvidgad anv., om befolkningen i en trakt. Min fader Laban skref / Til hela neigden vt otalig bröllops-bref. Kolmodin QvSp. 1: 95 (1732). GFGyllenborg Vitt. 1: 226 (1786, 1795).
5) bildl. (jfr 2 a β).
a) (†) motsv. 1 (o. 2); i uttr. vara i nejden att göra ngt, vara nära l. i begrepp att göra ngt. RARP 7: 188 (1660). 1BorgRiksdP 110 (1672).
b) motsv. 2 a. När .. vi en gång hunnit fram till ålderdomen och till nejderna af grafven. Lehnberg Pred. 3: 185 (c. 1800).
c) motsv. 3. FRuneberg (c. 1878) hos Söderhjelm Runebg 2: 540. I alla själslifvets nejder. Böök SvStud. 237 (1913).
Spalt N 455 band 18, 1947