Publicerad 1948 | Lämna synpunkter |
NÄSBORR nä3s~bor2, r. l. m. l. f., l. NÄSBORRE ~bor2e, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -ar (Broman Glys. 3: 229 (c. 1730: näsborar) osv.) ((†) -er, möjl. äv. att hänföra till sg. näsborra, se nedan); förr äv. NÄSABORR l. NÄSEBORR, r. l. m. l. f. (Bedlegr. 22 (1647: Näsebor), Schützercrantz 1Förlossn. 47 (1785)) l. n. (BOlavi A 6 b (1578: näsaboren, n. pl. best.), OMartini Läk. 46 (c. 1600: näseboran, n. pl. best.)); pl. -ar (Lindh Huuszapot. 27 (1675: Näseborarna), Schützercrantz 1Förlossn. 47 (1785: Näsebårarna)) l. -er (möjl. äv. att hänföra till sg. näseborra, se nedan), ss. n. = (BOlavi A 6 b (1578), OMartini Läk. 46 (c. 1600)); förr äv. NÄSBORRA l. NÄSABORRA l. NÄSEBORRA, r. l. f.; best. -an; pl. -or (VarRerV 7 (1538: näsaboror), SkandFisk. 24 (1837: näsborrorna)) l. -er (möjl. äv. att hänföra till sg. näsborr resp. näseborr, Helsingius (1587: Näsebohrer), Linné Gothl. 264 (1745: Näseborerna)).
om vardera av de båda öppningarna på näsans undersida (o. de dem närmast omgivande delarna av näsan); ofta vidsträcktare, om vardera av de båda kanaler som leda inåt från näsöppningarna; förr äv. om näsvinge; jfr NÄSA, sbst.2 1 a. VarRerV 7 (1538). (Ett visst läkemedels) röök och damb brenner j näsaboren. BOlavi A 6 b (1578). Några (infödingar på Nya Zeeland) genomstinga sina näsbårar och draga derigenom en fjäder, som faller ned hvardera på sit Kinben. Fréville Söderh. 2: 139 (1776). Yfviga, röda näsburar. Almqvist Amor. 202 (1839). Trettio näsborrar vidgades af förtjusning och vädrade idel sedeförderf. Hedenstierna FruW 223 (1890). Broman Männ. 2: 84 (1925). — särsk. om motsvarande kroppsdel hos djur; jfr NÄSA, sbst.2 3. Hestar .. med vpskorna näseborer. Petreius Beskr. 4: 6 (1615). Hammarström Sportfiske 225 (1925).
Spalt N 1152 band 18, 1948