Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PASTA pas3ta2, r. l. f.; best. -an; pl. -or; l. (i fackspr.) PAST pas4t, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er (i ä. tid äv. att hänföra till PASTA) ((†) = (HovförtärSthm 1660, Verif. 1 a, Därs. 1722 A, s. 1574)).
Ordformer
(past 1722—1892. pasta 1775 osv.)
Etymologi
[jfr d. pasta, äv. paste, mnl. paste, past, t. pasta, paste, eng. paste, ffr. paste (fr. pâte), it. pasta; av senlat. pasta, av gr. πάστη, maträtt av hoprörda rester, l. πάστα, pl., korngröt, maträtt av ost o. mjöl, till πάσσειν, strö, utsprida. — Jfr IMPASTERA]
1) kok. med socker hårt inkokad marmeladaktig massa av vissa frukter; särsk. om fastare o. ngt finare marmelad. Mos, past, ell Marmelad. Düben Boileau Sat. 77 (1722). Pasta är blott en fastare och något finare marmelad, som erhålles genom starkare afdunstning eller hopkokning. Hagdahl Kok. 1055 (1879). Af röda vinbär, med mycket strösocker, kan man göra ”pasta”, tjänlig till dessert och i sjukdiet. 2NF 32: 623 (1921). — jfr APELSIN-, CITRON-, POMERANS-, SMULTRON-, ÄPPEL-PAST(A) m. fl. — Anm. Ordet förekommer tidigast i uttr. past(a) de Genua, genuesisk pasta. TullbSthm 17/7 1581. HovförtärSthm 1658, Verif. 9.
2) (i fackspr.) massa, framställd gm blandning av olika ingredienser, som i icke hårdnat tillstånd är degliknande, mjuk o. plastisk. (Kamrarnas) golf är af den vanliga pastan, som Neapolitanerne bruka til samma behof i sina hus. VetAH 1775, s. 338. Riven till en tjock pasta i olja spelar krita en stor roll i form av kitt. HantvB I. 1: 43 (1934). (Slätt färgade tyger) få mönster påtryckt med en pasta, vilken innehåller färgförstörande kemikalier. Form 1941, s. 140. — jfr FÄRG-, GLAS-, LÖD-PASTA m. fl. — särsk.
a) kok. om mjuk massa som är tillredd av födoämnen (o. ingår i maträtt). En Past til Mandel-Miölk. Warg 639 (1755). StKokb. 127 (1940).
b) om massa som är lämplig för avtryck av graverade stenar o. d.; äv. om dylikt avtryck. Vid pass halfftannat tusend paster, tagne på gamla pierres gravées. Schück VittA 5: 335 (i handl. fr. 1771). Synnerberg (1815). På en antik pasta uppreser .. (Amor) skrattande ett tropæum framför en blyg flicka. (Cavallin o.) Lysander 43 (1854).
c) (†) (past) konst. om stift framställt av färgpasta. Miniatursk. 82 (1784).
d) farm. om salva med relativt fast konsistens; äv. om fast massa med tillsats av droger som är avsedd för invärtes bruk; numera vanl. ss. efterled i ssgr. OxBr. 11: 755 (1640). Forshæll OrgPharm. 130 (1836). Gentz Lindgren (1930). jfr ALTE(A)-, ARSENIK-, MANDEL-, ZINKOXID-PASTA m. fl.
e) om mjuk sammansatt massa som är avsedd att utgnidas på huden ss. skönhetsmedel l. att tjänstgöra ss. rengöringsmedel o. d.; vanl. ss. efterled i ssgr. 2NF 25: 1384 (1917). Pastor, krämer, essenser och parfymer. Siwertz Sel. 2: 8 (1920). jfr NAGEL-, TAND-PASTA m. fl.
Ssgr: A: (1) PAST-KOK. kok. En för pastkoket passande mängd apelsinrasp. Grafström Kond. 108 (1892).
B: (2) PASTA-FORM. jfr form I 1. VaruhbTulltaxa 1: 184 (1931). I pastaform. HantvB I. 1: 69 (1934).

 

Spalt P 439 band 19, 1952

Webbansvarig