Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PENNAGE, r. l. m.; pl. -er.
Ordformer
(penage 1672—1752. pennagier, pl. 1672—1674)
Etymologi
[av fr. pennage, avledn. av penne, stjärt- l. vingfjäder, hattfjäder, av lat. penna, fjäder (se PÄNNA)]
(†) fjäderbuske (se d. o. 2); plymasch. KlädkamRSthm 1672, s. 8. 2 st. Penager eller Plumager röda på Stÿfft Papper att bruka kringom hattar. Därs. 1716 B, s. 47. Därs. 1752 A, s. 566.

 

Spalt P 589 band 19, 1952

Webbansvarig