Publicerad 1953   Lämna synpunkter
PIKET pike4t, äv. pike4, sbst.2, r. l. m.; best. -en pike4ten, äv. pike4n l. -e4en; pl. -er; äv. (numera bl. i Finl.) PIKETT, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(piké 1889—1931. piket (pic-) 1701 osv. pikett (pic-) 1701—1916. piquet (piqv-) 1700—1904. piquete- (picq-, piqv-) 1704—1710. piquett (piqv-) 1731—1831)
Etymologi
[jfr d. piket, t. piket(t), eng. picket; av fr. piquet, till pique (se PIK, sbst.1) l. piquer (se PIKERA)]
1) påle att driva ned i jorden; i ssgn PIKET-PÅLE.
2) mil. truppavdelning som hålles i beredskap att vid behov omedelbart rycka ut, beredskap (se d. o. 3); särsk. (förr) vid bevakningstjänst i fält: truppavdelning som hölls i beredskap att vid behov omedelbart understödja fältvakter o. posteringar, beredskap (se d. o. 3 a); numera bl. sjömil. i fråga om förh. inom flottan (i sht ss. förled i ssgr), om piketkvarter. HFinlÖ 24 (1701). När Batallionerne kommit fram til Lägret, ställes Piqueten af hvar Batallion 50. steg fram för then samma. Richardson Krigsv. 1: 154 (1738). För hvarje dag kommenderas en beredskap (piket), som, i händelse något ovanligt inträffar, genast utrycker. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 291 (1879). SvUppslB (1934). — särsk. i abstraktare anv.: pikettjänstgöring; särsk. i sådana uttr. som vara l. stå resp. kommendera ngn på piket, ha(va) piket. PH 4: 2785 (1748: hafva Piquet). Det Manskapet, som dageligen commenderas på Piquet, inställer sig, så snart Larm-trumman höres, på Hög-vakten (vid eldsvåda). Därs. 5: 3131 (1751). En Dragon som var på piquet. UrFinlH 109 (1808). Bestrider Bataljonen fältvakt, piquet eller vakt, så (osv.). KrigVAH 1832, s. 153.
3) manskap (som icke tillhör ngt militärt förband, särsk. polis- l. brandpersonal) som hålles i beredskap att vid behov omedelbart rycka ut; äv. om vagn som användes vid utryckningen, piketvagn, piketbil. Dalin Synon. 310 (1870). De strejkande .. hade varje kväll pikéer utposterade framför fabriken. Hellström Malmros 47 (1931). — jfr POLIS-PIKET.
4) sjömil. fartyg l. båtar som avdelats för bevakning. ReglFl. 1834, 1: 185. SvUppslB (1934).
5) [jfr motsv. anv. av ry. piket] (†) (soldat kommenderad ss.) vaktpost. Runeberg (SVS) 3: 201 (1841). Än i går dock blef han (dvs. Munter) funnen, / .. Som pikett hos generalen, / Der ett krigsråd hölls i salen. Dens. 5: 68 (1857).
Ssgr (i allm. till 2, numera bl. sjömil., om förh. vid flottan): (3) PIKET-BIL. bil som en polispiket använder vid utryckning; jfr -vagn. SvD(A) 1931, nr 74, s. 12. —
-KORPRAL. korpral som ingår i en piket l. är kommenderad till pikettjänstgöring. UFlott. 1: 55 (1903). —
-KVARTER. kvarter (se d. o. 16) som senast haft vakttjänstgöring o. efter avlösningen är skyldigt att hålla sig i beredskap för extra tjänstgöring l. för inträde i vakttjänst vid ev. förfall för vaktgörande personal o. d. VFl. 1921, s. 23. —
-OFFICER(ARE). officer som för befälet över en piket l. är kommenderad till pikettjänstgöring. TjReglArm. 1858, 2: 75. —
-POST. tjänstgöring på post ss. l. i piket, piketvakt; äv. konkret, om (soldat i) piketen. Holmberg 2: 404 (1795). —
(1) -PÅLE. [jfr d. piketpæl, t. pikettpfal] (†) påle att slå ned i jorden, använd att tjudra hästar vid l. ss. märkespåle (vid utstakning av skottlinjer o. befästningsanläggningar) o. d. KrigVAH 1805, s. 163. 2NF (1914). —
-TJÄNST. jfr -tjänstgöring. Konow (1887). —
-TJÄNSTGÖRING~020. tjänstgöring (som åligger dem som senast blivit avlösta från vakttjänst o.) som innebär skyldighet att hålla sig i beredskap att vid behov omedelbart rycka ut l. ingripa; tjänstgöring i l. ss. piket; jfr -kvarter. Lefrén Förel. 2: 162 (1817). —
(3) -VAGN. jfr -bil. VL 1905, nr 44, s. 3. —
-VAKT. [jfr d. piketvagt, eng. picket-guard] (vakt)tjänstgöring ss. l. i piket; äv. konkret, om (soldat i) piketen. 20. man af hwart compagnie skulle hafwa piqvetwacht. KFÅb. 1912, s. 361 (1700). Innan Konungen ännu kom fram, hade Piquet-vackten .. ryckt ut. Nordberg C12 1: 276 (1740).

 

Spalt P 828 band 20, 1953

Webbansvarig