Publicerad 1956 | Lämna synpunkter |
RAGU ragɯ4, r. l. m. (Bellman 5: 310 (c. 1772) osv.), äv. (numera föga br.) n. (Nordforss (1805), Östergren (1935)); best. -n, stundom -en, ss. n. -et, äv. -t; pl. -er; l. RAGOÛT ragω4, äv. -gɯ4, r. l. m. (Oec. 222 (1730) osv.), äv. (numera föga br.) n. (Polyfem I. 24: 3 (1810), Atterbom Minn. 561 (1819)); best. -goûten -gω4n osv., ngn gg -gω4en osv.; pl. -er (Rålamb 14: 73 (1690) osv.) ((†) -s Stiernstolpe Blumauer 1: 24 (1813)). Anm. Ordet har tidigast anträffats i det i sht förr använda rent fr. uttrycket en ragoût (äv. skrivet en ragoust l. en ragou(t)), i ragu. Anckor en Ragoust. Salé 15 (1664). Egerin Kokb. 75 (1733).
1) kok. maträtt bestående av en (vanl. starkt kryddad) stuvning vars huvudbeståndsdel utgöres av kött l. fisk (äv. skaldjur l. grönsaker o. d., i sht förr äv. ägg) l. som utgör en blandning av kött, svamp o. grönsaker o. d.; särsk. om kryddad köttstuvning med saltgurka l. svamp; ofta i uttr. ragu på (äv. av) ngt. HovförtärSthm 1681 A, s. 262. Torsch uthi Ragoust. Rålamb 14: 92 (1690). En Ragou af Ägg. Oec. 222 (1730). Giör .. en fin ragout af kalfbriss, oxgommar, örmagar (dvs. muskelmagar) eller hvad som är för hand. Warg 68 (1755). Ännu hade vi confekt, / Och ragout på bröllopssteken. Lenngren (SVS) 2: 195 (1797). SvUppslB (1935). jfr HÖNS-, KALV-, KALVBRÄSS-, KAPUN-, SVAMP-, ÄGG-RAGU.
2) mer l. mindre bildl.; särsk.: uppkok l. blandning l. röra l. plockvärk o. d.; äv. i uttr. ragu på (äv. av) ngt. Denna (pratande kvinna) .. giorde en Ragout på sin tallrik af hela Romerska Riket. Dalin Arg. 1: 323 (1733, 1754). (Han har) åter upstufvat den gamle Ragouen, om Debitorers lidande af en fallande Cours. DA 1771, nr 48, s. 1. Fries BotUtfl. 1: 301 (1843: af). Ger ni ett stycke (på teatern), gif det strax i stycken! / Med slik ragu ni vinner alla tycken. Rydberg Faust 6 (1876). Denna ragu av saftig lyrik och boktorr banal lärdom (dvs. Pepitas bröllop av Levertin o. Heidenstam) har ingen tilldragande smak. Söderhjelm Levertin 1: 285 (1914).
-FORM; pl. -ar. (numera knappast br.) form (se d. o. II 1) vari ragu tillredes l. upplägges. BoupptVäxjö 1799. —
-KÖK. (†) av (gatu)försäljare skött, transportabel kokinrättning för tillredning av ragu. Palmstedt Res. 99 (c. 1780; i Rom). —
-PULVER. [jfr t. ragoutpulver] (†) kurry (använd bl. a. för kryddning av ragu). Ekenberg (o. Landin) 213 (1889). Ekbohrn 1: 150 (1904). —
-SNÄCKA. liten skål bestående av ett snäckskal (l. tillvärkad av porslin l. fajans i form av ett snäckskal) o. avsedd för uppläggning av en portion ragu, portionssnäcka (för ragu). Hallstén o. Lilius (1896). KatalNK 1916 —17, s. 31.
Spalt R 125 band 21, 1956