Publicerad 1956   Lämna synpunkter
RALLVÄG ral3~vä2g, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[ombildning av railväg (sidoform till RÄLVÄG), möjl. gm anslutning till RALLA, v.2 — Jfr RALL, sbst.3, RALLA, sbst.1, RALLARE, RALLBANA, RALLBUSE, RALLSPÅR, sbst.2, RALLVAGN]
(i sht om ä. förh.) järnbana för rallvagnar; förr äv. allmännare: järnväg. Rallvägen mellan sjöarne Långban och Yngen. NVexjöBl. 1851, nr 30, s. 3. ”Rallvägar”, d. v. s. järnbanor afsedda för framforslande af gods medelst hästkraft. Kallstenius Filipstad 127 (1911). SvD(B) 1935, nr 287, s. 5 (om förh. 1853).

 

Spalt R 187 band 21, 1956

Webbansvarig