| Publicerad 1956 | Lämna synpunkter |
RAM, i ssg ra3m~ (ā Weste), sbst.3, förr äv. RAMM, sbst.3, l. RÅM, sbst.1, l. RÅMM, sbst.1, n. (G1R 10: 147 (1535), Lundell (1893)); pl. (†) = (Gustaf II Adolf 147 (1617)).
1) [jfr fsv. loppu til rama vtoffuer then bro, y. fsv. danske mæn .. haffua altiid lupid om Raam med oss om kwnga koor (G1R 1: 298 (1523)), ä. d. løbe en et ram (ud)af, beröva ngn ett tillfälle, (utnyttja ett tillfälle att) skada ngn, lt. he hett em den raam aflopen, han kom före honom till målet; delvis (se särsk. b) sannol. ombildning av t. einem den rang (l. rank) ablaufen, hinna före ngn (gm att ta en genväg), o. därmed besläktade uttr.] (†) i vissa uttr. innehållande ordet löpa o. d.
a) löpa om ram, betecknande att ngn söker förekomma l. hinna före en annan o. d. Torgdagar skola .. vid macht håldne blifva; .. och ingalunda tilstadt varda, hvar om annan om room at löpa på Landzbygden. Stiernman Com. 1: 235 (1573). särsk. löpa om ram med ngt, (hänsynslöst) ävlas l. konkurrera l. dyl. i fråga om ngt (som man ingenting har med att göra). G1R 1: 49 (1523). (De som) altiid haffue lopit om raam med thet kwnge kaar (dvs. kungaval). Därs. 51. jfr Celsius G1 1: 193 (1746).
b) avlöpa ngn ett ram, (utnyttja ett tillfälle att) vinna ngt på ngns bekostnad l. skada ngn o. d. Dy will man sig af detta tilfället betjäna och honom (dvs. ryssen) et ram aflöpa. HC11H 2: 23 (1664).
2) (numera bl. ss. förled i ssg) (gott l. lägligt) tillfälle (att göra ngt o. d.); ofta om tillfälle att vinna en fördel på ngns bekostnad l. att skada ngn l. att bemäktiga sig ett villebråd o. d.; stundom äv. dels: fördelaktiga förutsättningar, fördel (jfr 3), dels: möjlighet. (Att I) thå toge ramit tiil vare, och (satte dem i klämma). G1R 10: 147 (1535). Wille han komma them effter, och medh ram och fordell grijpa them an baak vppå. Schroderus Liv. 595 (1626). Jag har et godt ram at narra honom. Widegren (1788). Folket tog .. sin skada igen .. när det såg sig ram. SvTidskr. 1873, s. 170. Lundell (1893). — särsk. i vissa uttr.
a) söka sitt ram, söka l. avvakta ett gott tillfälle l. en möjlighet (ofta att skada l. angripa ngn o. d.); särsk. pregnant (om djur): söka tillfälle att skaffa sig föda, gå på rov. Forsius Fosz 251 (1621). (Krigsfartygen) foro ther omkring .., sökiandes hwar sitt ram och fördeel. Girs E14 66 (c. 1630). (Han) sökte sitt Ram i Eensligheet at tala medh Printzen. Schroderus Os. III. 2: 250 (1635). Om natten fängta .. (djuren), och söka tå sitt ram. Kolmodin QvSp. 1: 100 (1732). Höpken 2: 292 (1756).
b) se sitt ram, se (o. utnyttja) sitt tillfälle (särsk. att skada l. angripa ngn), se en möjlighet till ngt; särsk. om (jägare l.) rovdjur på jakt. RA I. 1: 282 (1540). Tå han såg sitt råm .. flydde han sam(m)a fängilse. GullbgDomb. 4/4 1616. Hiärne 1Anl. 105 (1694; om jägare). När .. (pantern) ser sitt ram, springer han till några skutt som en katt. Linné FörelDjurr. 23 (1748). Ekman Dagb. 242 (1790). särsk. se sitt ram till fördel, se (l. utnyttja ett tillfälle) till sin egen fördel. Stiernhielm Fred. 13 (1649).
c) avse sitt ram, (in)se l. avvakta l. passa på sitt (l. ett) tillfälle; utse sitt ram, skaffa sig ett tillfälle. (Han) affsågh .. sitt Ram, och tå han bleff warse Dören til Fångehuset stå öpen, rymde han ther i från. Schroderus Os. III. 2: 67 (1635). Effter Konungen förmärckte, at man fögha hadhe acht på Befästningen, affsågh han sitt Ram, at han oförmodeligen kom ther in. Dens. Albert. 2: 87 (1638). Dalin Arg. 2: 285 (1734, 1754: utse). jfr Gustaf II Adolf 147 (1617).
d) märka l. finna sitt ram, se (resp. få l. skaffa sig) sitt (l. ett) tillfälle l. dyl. LPetri Kr. 59 (1559). Nu tyckte han sig finna / Sitt ram, när han mig fann ensam. Kolmodin QvSp. 1: 6 (1732).
e) få l. bekomma ram (till ngt) o. d., få tillfälle l. möjlighet (till ngt l. att göra ngt). PErici Musæus 2: 115 a (1582: bekomma). OxBr. 12: 70 (1638: til). På thet han mått få ramm / åth Leionet at skiuta. Lucidor (SVS) 387 (1674). särsk. få ram på ngn, pregnant: komma åt att sticka l. hugga till ngn l. dyl. Iag (tror) att .. (kniven) bijter upå Otulfaxe om du får ram på honom. Reenhielm ThViik. 121 (1680). Björner Hrolf 84 (1737).
f) akta l. nyttja l. taga sitt ram, utnyttja sitt tillfälle, begagna sin chans. Rondeletius 53 (1614: nyttia). (Gm överhetens försummande av sitt ämbete) skeer stoor skade aff dhem, som då achta sitt Ram och Fördeel. Rudbeckius KonReg. 472 (1620). Dalin Hist. 2: 730 (1750: taga).
g) passa sitt ram, ta sitt tillfälle i akt; passa på ram, avvakta ett tillfälle. Widegren (1788: på). Någon .. som ej ogerna såg villervallan ökas .., för at i läglig tid passa sit ram. Liljestråle ÅmVetA 1796, s. 25. Hyltén-Cavallius Vär. 1: 244 (1864).
h) låta bli sitt ram, lämna tillfället outnyttjat att få ngt l. att bemäktiga sig ett rov l. dyl. Rosenfeldt Vitt. 255 (c. 1690).
3) (†) i uttr. ngns bästa ram, övergående i bet.: ngns bästa (jfr 2, 2 a). Wele Wij .. widh alle förelöpande Tractater .. deras (dvs. delägarnas i handelskompaniet) rätt och bäste rahm i acht taga. Stiernman Com. 2: 620 (1649).
-PRIS, sbst.2, n. för köparen ytterst fördelaktigt pris, mycket billigt pris, ”vrakpris”, gottköpspris. Lagret slumpas bort till rampris. Han fick det för rampris. Bååth-Holmberg Morf. 2: 174 (i handl. fr. c. 1815). (Han) tyckte det skulle vara synd att sälja .. (korna) för rampris. Almqvist Lad. 23 (1840). SDS 1925, nr 69, s. 13.
Spalt R 198 band 21, 1956