| Publicerad 1959 | Lämna synpunkter |
RULERA rule4ra l. rɯ-, i Sveal. äv. -e3ra2, l. RULLERA rul- (rulle´ra Weste), v.1, förr äv. ROULERA l. RULJERA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
1) (i fackspr., i sht urmak.) med avs. på tapp l. spets o. d.: utforma (till avsedd rund l. tillspetsad form) gm bearbetning i svarvliknande apparat (jfr RULER-BÄNK, -MASKIN, -STOL) under arbetsstyckets rotation, rulla (se RULLA, v. 2 b). Även de klenaste tapparna kunna (i en viss rulermaskin) utan brottsrisk rulleras av verkstadens yngsta arbetare. KatalRättTid 1955, s. 200.
2) (†) = RULLA, v. 6, särsk. 6 b; särsk. i uttr. rulera i vagn, åka (omkring) i vagn. (Sv.) Rullera i vagn, (lat.) Curru circumferri. Sahlstedt (1773). Widegren (1788). Roulera .. (dvs.) rulla, hvälfva om. Gynther ConvHlex. (1848); möjl. till 10.
3) (†) om ngt konkret (t. ex. skrift): cirkulera (se d. o. 4); särsk. om ngt som användes ss. betalningsmedel (i sht mynt o. sedlar): cirkulera i allmänna rörelsen; vara i omlopp; äv.: vara gångbar, gälla ss. betalningsmedel; äv. (om pängar): passera (genom ngns händer) l. ges ut l. förslösas l. spelas bort o. d.; jfr RULLA, v. 10 a, b. At .. (mynttecknen) allenast til en tid ibland Wåre Undersåtare skulle roullera. Stiernman Com. 6: 252 (1715). Någre kladdräknare, igenom hvilkas händer knapt 100. plåtar årligen roulera, skola ändteligen heta Bokhållare. Dalin Arg. 1: 119 (1733, 1754). (Dupletter av växter) giälla som pgr, där inga pgr uträtta; åtminstone skola de rollera emällan Eder, mig och mina, som ducater. Linné Bref I. 4: 160 (1751). Alla aftnar speltes .. ett spel, som jag .. ej tillförene sett: pharaon, där mycket dukater roullerade. Tersmeden Mem. 1: 19 (c. 1780). (Man) måste .. besinna, att prisen icke bero endast af blotta myckenheten af den roulerande Mynt-Stocken, utan äfven tillika af den hastighet hvarmed han roulerar. VexiöBl. 1815, nr 7, s. 1. (Sv.) Rullera .. som en skrift: (lat.) circummitti; per omnes, in orbem mitti. Lindfors (1824). Cannelin (1921).
4) [jfr motsv. anv. i fr.] (†) bestrida sina utgifter, leva (se LEVA, v.1 2), ha sitt uppehälle; äv.: göra av med mycket pängar (för sitt uppehälle). (Fr.) rouler .. (sv.) Lefva, rullera, uppehålla sig. Holmberg 2: 705 (1795). Jag nekar ju inte att mina pengar rullera lite grand; men hvad mig sjelf angår, så rullerar jag platt inte. Jag lefver sparsamt, och arbetar starkt. Lindegren Cumberland Jud. 7 (1801).
5) (†) tr. l. i förb. med en av prep. med styrd bestämning, i fråga om värksamheten att sätta pängar i omlopp l. att idka bankirrörelse o. d.
a) sätta (pängar o. d.) i omlopp, bringa att cirkulera i den allmänna rörelsen. At .. vi få mera penningar in för utförda Varor än vi gifva Utlänningen för dem vi hämta in, samt följagteligen böra äga .. et sig ökande Capital at roulera. SvSaml. 3—6: 305 (1766); möjl. till 3.
b) i uttr. rulera med ngt (t. ex. en pänningsumma), sätta ngt i omlopp l. använda ngt (i sin rörelse l. sitt företag) l. göra affärer med ngt o. d.; särsk. i uttr. rulera med pän(nin)gar, sätta pängar i omlopp l. köpa kontant; äv.: ägna sig åt l. driva pänningutlåning l. handel med valuta l. växlar, idka bankirrörelse; äv. i uttr. rulera med så l. så beskaffat kapital, idka bank(ir)rörelse med så l. så beskaffat kapital. (Sv.) Rullera med penningar, (t.) um baar Geld handeln; it. mit Wechseln handeln. Lind (1749). (Sv.) Rullera med penningar, (eng.) To deal or traffick in money. .. To lend money at interest. Widegren (1788). Englands bank och disconter roullera med blott enskilta capitaler. SvLitTidn. 1817, sp. 61. At han upmuntrat sin måg .. at så fort som möjligt (till medarvingarna) gifva ifrån sig några 100,000 R(iksdaler) som han kunde rouillera med .. är ej troligt. Beskow (1824) i 3SAH XXXIX. 2: 77. Tholander Ordl. (c. 1875). jfr: (Sv.) Rullera .. med penningar .. (lat.) esse in numis. Lindfors (1824).
6) [jfr motsv. anv. i fr.] (†) tura(s) om (med ngn l. att göra ngt), alternera. LMil. 4: 744 (1695). De andre 8 under officerare de rullierade för middnätterne med hwar andra, och kom allså för dem lindrigare af än för mig. KKD 1: 73 (c. 1710). ReglSwArmeen 1710, s. 11 (: roulera .. at).
7) (†) i fråga om tillsättning av militära befattningar, dels om befattningshavare: räkna tur (för befordran o. d.), ifrågakomma (till avancemang) efter anciennitet, dels om befattningar: tillsättas med hänsyn till tur l. anciennitet, dels opers., ss. beteckning för att befattningar tillsättas med hänsyn till tur l. anciennitet inom en kår. Billigheten fordrar, at som Guardiet tager emot officerare af andre regimenter, Capitainerne vid Guardet måge roullera med Majorer vid andre regimenter at blifva Öfverste-Lieutenanter. 2RARP 12: 729 (1741). Ifrån Öfverste-Lieutenant til och med Öfverstar äga transporter äfven rum och roullerar emellan Arméen, på sätt, som om Förslager nämdt blifvit. PH 6: 4115 (1756). Därs. 4633 (1757; om befattningar). Därs. 8: 279 (1766).
8) (†) om glas brännvin o. d., ss. beteckning för att två personer dricka tillsammans på sådant sätt, att då den ene dricker ur sitt glas, skall den andre dricka ur sitt osv.: drickas omväxlande av den ene o. den andre. Jag hälsade på honom, bad honom vara välkommen .., och imedlertid måste glasen rullera .., och det på ryska maneret. Roland Minn. 9 (c. 1748).
9) (†) om person: utföra rulader (se RULAD 2); äv. i p. pr. med mer l. mindre adjektivisk bet., i utvidgad anv., om noter: betecknande en snabb följd av toner; jfr RULLA, v. 13 a, b β (ε’). När roulerande noter på en och samma tangent förekomma. Vogler Clavérsch. 37 (1798). Han fantiserade och varierade och sjöng och roulerade vid pianot hela aftonen. AFSoldan (1841) hos Aho Soldan 54.
10) [jfr motsv. anv. i fr.] (†) om tanke, samtal o. d.: välva l. röra sig l. kretsa o. d. (jfr RULLA, v. 14 b α); äv. om rykte: fortplantas l. spridas från mun till mun, vara i svang, gå (se d. o. I 7). Huru discoursen rullerade, kom den in på mitt eget chapitre, och huru jag i Kronans tjänst tillsatt det mästa af min ärfda egendom. Tersmeden Mem. 4: 280 (1768). Några nya ideer måste roulera i .. (J. M. Sprengtportens) hierna som väl snart visa sig. HH XXXII. 2: 26 (1783). (Sv.) Rullera .. som ett rykte: (lat.) ferri; circumferri. Lindfors (1824). — särsk. [jfr motsv. anv. av fr. rouler sur qc] i uttr. rulera på ngt, om samtal, tvivelsmål, fråga, förslag o. d.: röra sig om l. gälla ngt; jfr RULLA, v. 14 b δ. Bark Bref 2: 122 (1706). Quæstionen tyckes lika som roullera derpå om först skall dömas och sedan bevisas eller ej. 2RARP 11: 18 (1739). Mitt project (angående fältskärer) roullerar på ämnen från gymnasier och cathedralskolorna, som böra .. tilldanas i Stockholm och placeras till tjenstgiöring. SAHedin (1789) hos Hjelt Medicinalv. 3: 145; jfr 11. Tegnér (WB) 1: 336 (1805; om tvivelsmål). Konversationen hade hufvudsakligen roulerat på representationsfrågan. Liljecrona RiksdKul. 44 (1840; rättat efter hskr.).
11) [jfr motsv. anv. av fr. rouler sur qn l. qc; jfr 10 slutet] (†) i uttr. rulera på ngt (jfr 10 slutet), grunda sig l. vila på ngt; uppbäras av ngt. (Teaterpjäsen) roullerar förnämligast på en Grefvinnas rôle som fronderat, och visat föragt för sin Borgarslägt. Kellgren (SVS) 6: 305 (1790). Sådan är all Banques natur, at den nödvändigt måste roullera på en viss credit. AdP 1800, s. 63.
Anm. Hos Nordforss (1805) uppföres ordet ss. tr. med den fr. översättningen Rouler; möjl. avses härmed bet. 5 (b).
-LAGER, n. lager (se lager, sbst.3 4) vari tapp o. d. insättes i apparat för rulering. KatalRättTid 1955, s. 200. —
-STOL. [jfr t. rulierstuhl] = rull-bänk, sbst.1 2. Luttrop Svarfk. 237 (1839). jfr tapp-rulerstol. —
-TEKNIK. De senaste årtiondenas samlade erfarenheter inom rullértekniken. KatalRättTid 1955, s. 200.
Spalt R 2786 band 22, 1959