| Publicerad 1960 | Lämna synpunkter |
RUSTIK rusti4k, adj. o. sbst.; ss. adj. med adv. -t; ss. sbst. r. l. f., best. -en, pl. (numera föga br.) -er (NTessin d. y. (c. 1700) hos Josephson Tessin 2: 24, SthmSlH 2: 174 (i handl. fr. 1756: sandstensRustiquer)).
I. adj.
1) lantlig; bondsk; landsbygds-; om person l. uppträdande o. d. äv. övergående dels i bet.: enkel (o. naturlig) l. okonstlad l. konstlös, dels i bet.: ohyfsad l. opolerad l. tölpig. Unge Dal. 1: 14 (1829). Drägten var oklanderlig, men i gång och hållning fans det någonting rustikt, — en viss tyngd och tröghet. Benedictsson FruM 15 (1887). Det skrevs inga pikareskromaner i det tidiga 1600-talets rustika Sverige. Kihlman 2Skälmrom. 9 (1923). S:t Olofs kungagestalt (inristad på kyrkklockor) är tämligen satt och skäggigt rustik. KyrkohÅ 1936, s. 300. (K. XV:s) norska adjutanter voro understundom ganska rustika, men då så mycket angelägnare att visa sin världsvana. Lewenhaupt MinnV 131 (1936). Nu tyckte han om det rustikt sunda och varmblodiga hos Barbro. Heerberger Dag 262 (1939). Jag brukade finna Herberts godmodiga och rustika plumphet ganska uppfriskande. Siwertz Förtr. 238 (1945).
2) (i sht i fackspr.) om föremål(s yta) o. d.: grovhuggen, grovt tillyxad; obetydligt l. icke alls bearbetad l. utsmyckad; grov o. enkel; äv. om stil l. form: som utmärkes av grovt tillyxade föremål l. detaljer o. dyl. l. av obetydligt l. icke alls bearbetade l. utsmyckade ytor l. av grovhet o. enkelhet. Rustika trädgårdsmöbler af ek. SD(L) 1892, nr 259, s. 3. Dessa selkrokar (av horn) uppträda dels i rent rustik form, där hornen icke bearbetats utan blott försetts med klackar oftast med ståndare av järn, och dels bearbetade. Fatab. 1926, s. 38. Genom att mixa ullgarn av olika kvaliteter trollas det fram allt från det tunnaste ylle till rustika tweedtyper. LD 1959, nr 16, s. 9. — särsk.
a) konst. o. byggn. i fråga om byggnadsmaterial l. byggnadsvärk l. byggnadsstil o. d.; särsk. om kvadersten: finhuggen endast längs kanterna; äv. om fasad o. d., dels: utförd av kvadersten med endast kanten längs fogarna finhuggen o. det obearbetade (l. råhuggna) mittpartiet kraftigt framskjutande, dels (i utvidgad anv.): utförd av kvadersten med nedsänkta fogar o. det släthuggna l. profilerade mittpartiet framskjutande l. utförd i puts o. d. ss. en imitation av kvaderstenar med nedsänkta fogar o. framskjutande mittparti, rusticerad; äv. om ytbehandling: som kännetecknas av kvaderstenar med nedsänkta fogar o. framskjutande mittpartier (l. av imitation i puts o. d. av detta byggnadssätt). König Mec. 73 (1752). Hur har han icke förstått arbeta tillsammans ett lätt tak och dess stöd, i rustik smak, med den gamla stenterrassen. Feilitzen Wern. 53 (1874). Maria af Medici lät i början af 1600-talet bygga Palais du Luxembourg med rustik ytbehandling. Laurin Konsth. 351 (1900). Palatset .. fick en imposant fästningsartad karaktär, med en rustik fasad i trenne lika höga våningar. Hahr ArkitH 326 (1902). Rustika kvaderstenar. SFS 1913, s. 844.
3) [eg. utvidgad anv. av 2; skriftens form är jämförelsevis enkel] paleogr. om kapitäl: som tillhör en på 100-talet e. Kr. uppkommen bokskrift kännetecknad av tunna uppåtgående staplar o. kraftiga horisontala linjer. Rustika kapitaler. SvBoktrFMedd. 1933, s. 117.
II. sbst.; motsv. I 2 a: (till fasader använt) murvärk av kvadersten med endast kanten längs fogarna finhuggen o. det obearbetade (l. råhuggna) mittpartiet kraftigt framskjutande; äv. i utvidgad anv., om murvärk av kvadersten med nedsänkta fogar o. det släthuggna l. profilerade mittpartiet framskjutande l. om imitation i puts o. d. av kvaderstenar med nedsänkta fogar o. framskjutande mittparti; rusticerat parti av byggnadsvärk; äv. (övergående i abstr. anv.) om detta sätt att behandla kvadersten l. om byggnadsstil präglad av sådant murvärk; äv. koll. l. ss. ämnesnamn, om rustik kvadersten; i sht förr äv. i pl., om rustika kvaderstenar l. rusticerade partier av byggnadsvärk. Uppå yttersta Facciaterne tiänar Rustiquer mycket wähl, och enär de springa myket hafwa de så myket mera anseende. NTessin d. y. (c. 1700) hos Josephson Tessin 2: 24. Eichhorn KonstH 8 (1881; om sätt att behandla kvadersten). En kraftig undervåning af rustik med rundbågiga fönster och dörrar. Nyblom i 3SAH 5: 154 (1890). Slutligen bör erinras, att hvarje skift på riksdagshusets rustik har med murfogen en höjd af cirka 0,5 meter. PT 1902, nr 151 A, s. 3. Vising 643 (1936; om byggnadsstil). I Uppsala slott framställdes (på 1500-talet) ”rustik” i puts, d. v. s. man drog upp fogar i den putsade ytan, vilken därigenom skulle ge illusion av verklig murning med kvaderstenar. SvFolket 3: 252 (1938). Paulsson SvStad 1—2: 43 (1950). — jfr DIAMANT-, SANDSTENS-RUSTIK.
-BANDAD, p. adj. [jfr -band] försedd med rustikband. Rustikbandade .. pilastrar. Hahr NordeurRenässArkit. 103 (1927). —
-KEDJA, r. l. f. rad av rustika stenar som bilda en dekoration på fasad l. utefter hörn l. kring fönster o. d.; äv. om imitation av sådan rad. Sthm 2: 27 (1897). —
(jfr II) -STIL. byggnadsstil kännetecknad av användningen av rustik (se d. o. II). 2NF 20: 1241 (1914). —
Spalt R 3129 band 23, 1960