Publicerad 1960   Lämna synpunkter
RYTTMÄSTARE ryt3~mäs2tare, m.; best. -en, äv. -n; pl. =; pl. best. -mästarna (RARP 1: 11 (1626: Ryttemesterne) osv.) ((†) -mestarenar Gustaf II Adolf 270 (1626); -mestrana KKD 10: 62 (1707)); förr äv. RYTTMÄSTER, m.; best. -en; ss. obetonad titel framför personnamn äv. RYTTMÄSTAR ryt1mästar l. 3~20, m.
Ordformer
(reut- 1625. reutte- 1659. rijdt- 1596. rijte- 1609. rijtte- 1567—1596. rit- (-th-) 1540—1686. ritt- 1544—1832. ryt- (-ht-, -th-) 1533—1749. ryte- (-ht-) 1616. rytt- 1565 osv. rytte- 1544—1652. rÿtter- 1674. -mästar, framför personnamn 1815 osv. -mästare (-me-, -ere) 1533 osv. -mäster (-me-) 1534—1731 (: Ryttmester-caractere). — Anm. När det gäller sådana äldre former som ridtmestare, rijdtmestare o. d., är det vanskligt att avgöra, huruvida skrivningen dt betecknar ett d-ljud (i vilket fall formen hör till RID-MÄSTARE) l. ett t-ljud (i vilket fall formen hör till det här behandlade ordet); jfr RID-MÄSTARE 1 anm.)
Etymologi
[jfr d. ritmester, nor. rittmester; av mlt. ritmēster, holl. ritmeester, t. rittmeister, av mlt. resp. holl. rit, t. ritt, ridning, krigståg med rytteri, rytteri(förband) (se RED, sbst.1, RITT, sbst.1), o. mlt. mēster resp. holl. meester, t. meister (se MÄSTARE); formerna med y o. eu (samt ij) sannol. beroende på inflytande från RYTTARE]
befälhavare för (ett förband av) beridna soldater; i fråga om nutida förh. bl.: (titel för) kompaniofficer av högsta tjänstegraden vid kavalleriet med tjänsteställning mellan löjtnant o. major (motsv. kapten vid andra truppslag) o. vanl. tjänstgörande ss. chef för en skvadron; i fråga om ä. förh. äv. dels om chef för rytteristyrka som till storleken ungefär motsvarade en skvadron (jfr FANA 2, KOMPANI 4), dels (numera bl. ngn gg arkaiserande) om chef för lands(dels) rytteri. Att wår n(ådige) herre kunde få en godh Rytmestare jn j Landhet, thenn ther wäl förfarin och anslegig wåre j Krigz Handell. G1R 8: 264 (1533). Johann Meijdell Rijttemestare wtij lifflanndh. KlädkamRSthm 1567—69 C, s. 15 a. Peder Michelsson Rijtemestaren öfver en Phana Smålandz Rijttare. Jakobsson BevBeklädn. 441 (i handl. fr. 1609). Anders Olofszon .. som war Ryttmästare utöfwer Wästgiöta Ryttarne. Tegel E14 128 (1612; om förh. 1564). (År 11 e. Kr.) begaff sigh Coponius, en Rytmästare ifrån Rom, in vti Judeen, at antagha Regimentet öfwer Archelai Rijke, som förordnat war til en Provintz. Schroderus Os. 1: 4 (1635). (Officerarna utgöras av) generalspersoner ..; regementsofficerare ..; kompaniofficerare med följande grader: kapten (ryttmästare vid kavaleriet), löjtnant o. underlöjtnant. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 49 (1879). RidskStrömsholm 333 (1918). SvStatskal. 1959, s. 359. — jfr PREMIÄR-, SEKUND-, STABS-, ÖVERSTE-RYTTMÄSTARE m. fl. — särsk.
a) (†) i uttr. överste ryttmästare, om befälhavaren för rytteriet i en viss landsdel, rytteriöverste. HFinlH 3: 234 (1555). (Vi) hafve .. förordnat .. vår tro tienare Oluf Göstafsson till öfverste ryttmestere (i Västergötland, Värmland o. Dalsland). G1R 29: 20 (1559).
b) (†) i uttr. ryttmästare för ett kompani, ryttmästare som erhållit fullmakt (l. hade lön) ss. chef för ryttarkompani; ryttmästare vid ett kompani, officer med ryttmästares grad men med lägre tjänsteställning än ”ryttmästare för ett kompani”. En Ryttmästare som har egit Compagnie, kallas Ryttmästare för Compagniet. En Ryttmästare, som är secund, kallas Ryttmästare wid Compagniet. LMil. 4: 1556 (1716).
c) (förr) i utvidgad anv., om befälsperson vid beridet borgargarde med samma ställning som en ryttmästare. 2RARP 21: 402 (1761). Hans båda Söner äro den ena Capitaine, den andra Rådman och Ryttmästare vid Borgare-Milicen. Kellgren (SVS) 5: 339 (1790).
d) (†) om en av Gustav Vasa gm den s. k. regementsformen 1540 förordnad ämbetsman med uppgift att förestå ett slags polisväsen i Västergötland; jfr RID-MÄSTARE 1. Wår Stadthollere, Rithmestere, och the andre godemen, som vtij Vestergötland, på wore wegna, befalningen haffua. G1R 13: 55 (1540).
Ssgr: RYTTMÄSTAR-, äv. RYTTMÄSTARE-BEFATTNING. jfr befattning 2 d. Östergren (1937). —
-BEN. särsk. (vard.) i pl., om gm hjulbenthet deformerade ben, sådana som kavallerister bruka få av ridning, kavalleristben. 2NF 36: 422 (1924). —
-BESTÄLLNING. mil. jfr beställning 1 a β γ’. BrinkmArch. 1: 143 (1712). —
-BOSTÄLLE~020. (förr) till ryttmästarbeställning anvisat löneboställe. Carl XI AlmAnt. 319 (1695). Kongl. Maj:t .. (föreslår) att från ryttmästarebostället Rebbelberga kungsgård må .. få afsöndras .. två jordrymder. BtRiksdP 1876, I. 1: nr 17, s. 11. Arv 1954, s. 173 (om förh. 1690). —
-FULLMAKT~02, äv. ~20. jfr fullmakt 4. RP 2: 16 (1630). —
-GRAD, r. l. m. jfr grad, sbst.1 4 b. SydsvD 1870, nr 26, s. 3. —
-INDELNING~020. (förr) mil. indelt ryttmästarlön; jfr indelning, sbst.1 2. Sundelius NorrköpMinne 273 (1798). KrigVAT 1854, s. 130. —
-KARAKTÄR. (-ar-) (†) ryttmästares titel l. rang; jfr karaktär 7. (Han klagade över att han vid hemkomsten från fångenskapen Ryssland) är vorden .. förafskiedat med Ryttmestercaractere och en ringa pension. 2RARP 6: 187 (1731). —
-LINJE. (om ä. förh.) mil. den linje framför ett rytteris uppställnings- l. anfallslinje på vilken ryttmästarna ss. de olika skvadronernas chefer hade sina platser vid uppställning resp. anfall. KrigVAH 1806, s. 204. KrigVAT 1846, s. 544. —
-LÖN. KrigVAT 1845, s. 151. —
-SÄTE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) ryttmästarboställe. GenMRulla 21/11 1683. RStBrevKrigsär. 1734, 1: 72; jfr 2RA 3: 567 (1917). —
-UNIFORM, r. l. m. Wettergren GvRosen 153 (1919). —
-VAKT. (förr) vaktstyrka under befäl av ryttmästare. Om någon post blijr attaquerat, retirerar corporalen sig på rytmester wakten. KKD 10: 221 (1702). —
-VAKTSTÄLLE~020. (förr) vaktställe med vaktstyrka under befäl av ryttmästare. LMil. 4: 1397 (1709).
Avledn.: RYTTMÄSTARINNA10032 l. 01—, f. (numera föga br.) hustru till l. änka efter ryttmästare. CAEhrensvärd Brev 2: 281 (1799). Fatab. 1954, s. 105 (om ä. förh.). —
RYTTMÄSTARSKAP, n. (-ar- 1718—1917. -are- 1757. -er- 1613—1773) (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) ryttmästarbeställning; äv. om förhållandet att en regementsofficer uppbar den till ryttmästarbeställning anslagna lönen. H. K. M:t nådige confirmation opå be:te rittmesterskap. OxBr. 5: 20 (1613). RStBrevKrigsär. 1734, 1: 71; jfr 2RA 3: 567 (1917). Regements Officerare få så stor pension, som den lön de njutit både vid Staben och för Capitains eller Ryttmästareskapen. PH 6: 4467 (1757). (Pension för) Öfverste med Ryttmästerskap. Därs. 10: 215 (1773). —
RYTTMÄSTERSKA, f. (numera föga br.) hustru till l. änka efter ryttmästare. Ryttmesterskan hustro Elisabetha Jacobsdotter. ConsAcAboP 5: 56 (1679). Upplägget (i kyrkoboken) för ryttmästerskan Anna Christina Marvall, .. (som) dött .. 1841. Nilsson HistFärs 222 (1940).

 

Spalt R 3445 band 23, 1960

Webbansvarig