| Publicerad 1963 | Lämna synpunkter |
SADLA sa3dla2, v.1, förr äv. SALA, v.1 -ade ((†) pr. sg. -er Visb. 1: 24 (1572)). vbalsbst. -ANDE, -ING.
a) lägga på o. fastgöra sadel på (riddjur l. lastdjur); äv. med bestämning inledd av prep. med, betecknande sadel, l. med bestämning inledd av prep. åt (förr äv. med indirekt obj.), betecknande den till vars förmån sadel lägges på riddjur; äv. abs.; i p.pf. äv. med mer l. mindre adjektivisk bet., om riddjur l. lastdjur: försedd med sadel (förr äv. i utvidgad anv., om trupp: som har riddjuren sadlade); ss. vbalsbst. -ing särsk. om det sätt varpå sadel (sadlar) är(o) pålagd(a) o. fastgjord(a) (äv. övergående i konkret anv., om sadel l. sadlar med tillbehör). Tå the hadhe sadhlat honom åsznan, reedh han ther vppå. 1Kon. 13: 13 (Bib. 1541; Luther: jm den esel sattelten; Bib. 1917: åt honom). Understundom äro sådane forasieringar så farlige, och dock aldeles så nödvändige, at .. hela Rytteriet är sadlat, och under gevär. Richardson Krigsv. 2: 319 (1741). (Sv.) Sadla en mulåsna med klöfsadel. (Fr.) Embâter un mulet. Nordforss (1805). Är det för löst sadladt, rutschar sadeln åt olika håll, och kan åt sidorna rulla med ryttarn. Ehrengranat Ridsk. II. 1: 38 (1836). Hästarne ä’ sadlade. Blanche Bild. 3: 110 (1864). Då ljöd en visselpipa framifrån teten. Det betydde att vi skulle .. sitta av och ge hästarna tio minuters rast, medan vi sågo över sadlingen och hovarna. Silfverstolpe Boleslawski PolskRytt. 30 (1933). Rönnerdahl .. / sadlar vid midnatt — hans färdväg är lång. Taube Svärmerier 70 (1946). — jfr KLÖV-, OM-, PÅ-SADLA o. O-, VÄL-SADLAD. — särsk.
α) i ordspr. o. ordspråksliknande uttr. Snart är sadla medh een giordh. SvOrds. C 2 a (1604). Then först sadlar han rijder först. Därs. C 3 a. Han sadlar bittijda och rijder seent. Grubb 46 (1665). Sadla förr än du rijder. Dens. 706.
β) mer l. mindre bildl. (jfr 2). Visb. 1: 24 (1572). När wanan äy har sadlat / Wår Ädla Siäl. LejonkDr. 157 (1688; i rimställning). Jag gissar, att din första fordran nu blir, att vi skola sadla dessa två ord (dvs. ”naturens förbannelse”), för att du såsom en äkta filosof måtte få kunna rida på dem. Wikner Lifsfr. 1: 119 (1866).
γ) i utvidgad anv.
α’) (†) i uttr. icke l. aldrig sadla en häst, icke utrusta någon häst (o. ryttare) till krigstjänst l. icke utrusta sig för krigsföretag till häst. (Vi) hade .. förmodet, att I (dvs. Hogenskild Bielke) .. wille hielpe till att förfächte och handhafue oss .., der I dogh nu icke een hest för wåre skuldh eller oss till gode hafue saledt. Hertig Karl I RA I. 4: 859 (1598). Kommer .. (konungen i Danmark) i fejgd medh Sverige, vill han aldrig saala een häst, uthan komma medh blinde hästar (dvs. med fartyg). RP 6: 46 (1636).
β’) (i vissa trakter) ss. benämning på lek varvid en deltagare ligger på magen o. en annan (l. två andra) lägger (lägga) sig på hans rygg o. håller (hålla) sig fast där under det att den underliggande försöker att resa sig; jfr OKA 1 a. LandsmArkFrågel. 28: 30 (1930). NordKult. 24: 23 (1933).
b) i fråga om borttagandet av sadel från riddjur o. d.; i den särsk. förb. SADLA AV o. ssgn AV-SADLA.
a) (i fackspr., föga br.) ss. vbalsbst. -ing, om uppläggande av taksparre så att den vilar på ås l. lejd (se LEJD, sbst.3) o. d. Sonesson HbTrädg. 891 (1919).
SADLA IHOP. (†) till 1: sadla sin häst o. göra sig resfärdig; anträffat bl. bildl. Då syntes mig tiden vara kommen att sadla ihop och hålla mig resfärdig. AnderssonBrevväxl. 1: 15 (1856). —
SADLA OM10 4. till 1 a: byta om sadel på (riddjur l. lastdjur); ta sadeln av (riddjur osv.) o. anbringa den på nytt på annat (bättre) sätt; äv. abs. (förr äv.: lägga på o. fastgöra sadeln på en annan häst, byta om häst). Lind 1: 334 (1738). Sadla om: (dvs.) lägga sadeln annorlunda, el. lägga annan sadel på. Weste FörslSAOB (c. 1815). (Sv.) Sadla om .. (lat.) equum mutare. Lindfors (1824). jfr omsadla. särsk. mer l. mindre bildl. Uppmärksam på tidens tecken, har .. (C. Delavigne) redan sadlat om sin pegas. Böttiger 6: 243 (1836). särsk.
a) abs.: (plötsligt) byta l. ändra åsikt l. planer l. studieriktning l. beteende o. d.; övergå till annat parti l. annan religion o. d.; slå om, ändra sig; förr äv. i uttr. sadla om med sina tankar, ändra sina planer. RP 7: 550 (1639). Han nödgades .. (på grund av fattigdom) sadla om med sina tankar, och förbyta boken emot pliten. SvMerc. V. 3: 34 (1760). ”Fäderneslandet” som sedan det ”sadlat om” i alla möjliga frågor .. har fått sin lösnummerförsäljning .. minskad. SöndN 1862, nr 24, s. 1. I häpenheten märkte jag inte, att den gamle plötsligt sadlat om och sade ni i stället för du. Essén Misst. 46 (1911). Adam Afzelius .. började som orientalist .. innan han 1785 sadlade om och övergick till botaniken. Nyberg i 3SAH LXII. 2: 80 (1951).
b) (numera bl. tillf.) ändra l. lägga om (ngt efter ngt). Jag har .. försökt sala om systemet (för mineralrikets indelning) efter den negativa principen. Berzelius Brev 11: 79 (1825). —
SADLA PÅ10 4. till 1 a: lägga på o. fastgöra sadel på (riddjur o. d.), sadla; ofta abs. Sahlstedt (1773). Fort sadla på en snäll Zefir / Att till Carthago rida. Stiernstolpe Blumauer 2: 19 (1814). I beckmörka natten sadlade hon på. Ljungquist NDacke 242 (1927). jfr påsadla. särsk. (†) i det bildl. uttr. sadla på ngn ngt, tillskriva ngn ngt. Det anförande Norberg haft .. sadlade jag på Öf. löjtnant Hierta. Liljecrona RiksdKul. 103 (1840); möjl. icke särsk. förb. —
SADLA UNDER10 40. (i fackspr., numera bl. tillf.) till 2 c; med saksubj,: bilda underlag under (ngt). (Det joniska) Kapitälet var ursprungligen litet längre för att bättre sadla under arkitraven, hvars bredd det än i dag bibehållit. TT 1892, s. 160. —
SADLA UPP10 4, äv. OPP4. till 1 a: lägga på o. fastgöra sadel på (riddjur o. d.), sadla på; äv. abs. (Soldaterna skola) hålla sig marchfärdiga, lijkwähl intet sadla op för än ordres gifwes. KKD 10: 383 (1704). Nöd och otålighet ingåfvo (1651) våldsamma tankar. Några ville, att prinsen (dvs. Karl Gustav) skulle i spetsen för en folkrörelse bemägtiga sig regeringen; man förklarade sig färdig att för sådant ändamål sadla upp och deltaga i försöket. Fryxell Ber. 9: 146 (1841). Det hörde till morgonsysslorna att sadla upp 3 hästar. Schulze Emigr. 55 (1930). jfr uppsadla.
Spalt S 63 band 24, 1963