| Publicerad 1965 | Lämna synpunkter |
SCIROCKO sirok4ω l. ʃi-, l. -o, l. SIROCKO sirok4ω l. -o, r. l. m.; best. -n; förr äv. SIROCK (i vers ∪ — Adlerbeth HorSat. 48 (1814)) l. SIROK (i vers — ∪ JournLTh. 1810, s. 802, JGOxenstierna 4: 365 (1815)), r. l. m.
om (ohälsosam) varm l. het, sydlig l. sydostlig vind i länderna kring Medelhavet, särsk. i Italien, scirockovind; särsk. dels om en het, (övervägande) torr o. stoftförande (fönartad) vind som (oberoende av årstiden under kortare perioder) kommer från Afrikas öknar o. går fram över Medelhavet samt når Sicilien o. sydligaste Italien, dels om sydlig l. sydostlig vind i större delen av Italien o. Dalmatien, vilken uppträder under vinterhalvåret o. är varm, fuktig samt molnförande. Syrocco eller det östsunnan vädret hade påstått (i Alexandria) .. öfver 4 hela dagar. Eneman Resa 1: 136 (1712). När den så kallade Syroc blåser (i Rom) är det så varmt som i en het bondstuga. CAEhrensvärd Brev 1: 38 (1781). (De vindar) som uppkomma af hettan i de stora sandöknarna .., sträcka sig stundom öfwer Medelhafwet till Sicilien, under namn af Sirocco, som är ännu qväfwande het och tillika fuktig. Hartman Naturk. 56 (1836). Den ledsammaste vinden (på Medelhavet) är sirocco. Då den börjar är luften tjock och tung, med långa, hvita skyar. Platen Glascock 2: 169 (1837). Exempel på .. lokala vindar äro .. (vindarna från Sahara, bl. a.) sirocko till Sicilien (ej att förväxla med liknämnda varma och fuktiga vindar i Italien och öfver Adriatiska hafvet). Hagman FysGeogr. 172 (1903). Så snart vi kom söder om Atlasbergen började siroccon att blåsa. Dahl Forbes Kvinn. 256 (1935). — särsk. oeg. l. mer l. mindre bildl. Det är i alla fall en lycklig och lofvärd omtanka hos vår tids statsmän, att alltid .. hafva skuggan af en frisk akademisk lager i beredskap, derest den medborgerliga ekens löf skulle vissna genom härjningen af opinionernas sirok. Crusenstolpe 1720 275 (1837). Bremer Brev 2: 353 (1843).
-FLÄKT. (siroks- 1810) (numera bl. tillf.) särsk. oeg. l. bildl. Stå der på din punkt och swettas / i ditt täppta Grafchors lugn (du sommarkvava stad), / i din ledsnads och din hettas / Sirocsflägt från Aetnas ugn. JournLTh. 1810, s. 541. —
-IL. (scirocko- 1842 osv. siroks- 1841) (numera nästan bl. i högre stil, mera tillf.) jfr il, sbst.2 1; äv. bildl. Detta ord (dvs. nej), / Hvars vilda sirocs-il föröder / Så mången ros i hoppets jord! Sätherberg Blom. 1: 25 (1841). Almqvist GMim. 3: 291 (1842: sirocco-il). —
-VIND, r. l. m. (scirocko- 1824 osv. sirok- 1790, 1796. siroks- 1807—1835) scirocko; äv. oeg. l. bildl. Agrell Maroco 1: 138 (1790, 1796: Siroc-vind). Glädjens rosensmink, som förr hans kind / I de rika barndomsåren färgat / Af en stormig ungdoms siroksvind / Synes flägtadt bort, men ej förhärjadt. Nicander Hesp. 160 (1835). —
-VIRVEL. (sirocks- c. 1805) (numera bl. tillf.) särsk. bildl. (Satan) utpustar en sirockshvirfvel kring den vilda tomheten. Elgström (o. Ingelgren) 126 (c. 1805).
B (†): SIROCKS-VIRVEL, se A.
C (†): SIROK-VIND, se A.
D (†): SIROKS-FLÄKT, -IL, -PUST, -VIND, se A.
Spalt S 1444 band 24, 1965