| Publicerad 1967 | Lämna synpunkter |
1) (numera bl. ngn gg, i skildring av ä. förh.) (vid sextiden) på aftonen förtärd sup med tilltugg. Egendomsherrn. Gubbe! är du galen? Fogden. Jag vill bedyra vid min salighet. .. Egendomsherrn. Hur många sexor har du sväljt i afton? Atterbom LÖ 2: 391 (1827). När klockan blef 6, längtade .. (studenten) till ”Mamma Zetterbergs” konditori för att få ”sexan”. .. Sexan bestod deruti, att man .. klockan 6 tog en sup, vanligen en ”uhrbergare”, som bestod af hälften bränvin och hälften likör och till hvilken man blott erhöll några sockerbröd eller bisquits. Svanberg RedLefn. 49 (1882; om förh. i Uppsala på 1820-talet). Schück FUpsala 220 (1917). jfr: Mars, Bacchus och Apollo taga sexan (bestående av porter med tilltugg av ansjovis). CFDahlgren 2: 286 (1821).
2) om (lättare, av smårätter bestående, vid sextiden) på aftonen intagen måltid (i sht på restaurang o. d.); i fråga om nutida förh. nästan bl. om lättare måltid i samband med sällskaplig l. festlig samvaro (t. ex. vid kamrat- l. nationsfest l. efter sammanträde), särsk. (i sht i ssgrna NATT-, SILL-SEXA) om sådan måltid serverad frampå ”småtimmarna” (som avslutning på fest l. kalas). Anordna, bjuda på, i sht förr äv. giva l. ge, förr äv. göra (en) sexa. Intaga en sexa, i sht förr äv. taga sexan l. sin sexa. Som tiden till den så kallade sexans intagande nu var förhanden, dukades (i ett småländskt herrgårdshem) det lilla aftonvardsbordet. Wetterstedt Mut. 66 (1832). (Studenterna voro sysselsatta) med intagandet af en tarflig medafton, eller såsom den mera kronometriske Stockholmske och Upsalske källare- och nykterhetsvännen kallar det — sexan, som, med afseende på den dertill i Lund använda tiden, rättligen borde kallas femman. Jacobsson StudL 9 (1833). StadgÖstgNatUps. 1844, s. 27 (om nationssexa). Blanche Tafl. 296 (1845: taga sin sexa). När sexan väl var tagen och vår lilla bål framställd. Dens. Bild. 4: 63 (1865). Benedictsson Ber. 47 (1885: gör). Hedenstierna FruW 135 (1890: gaf). Redan klockan sex intogs .. en lätt måltid af kallmat, den ursprungliga sexan, hvilken icke lade hinder för den egentliga, af varma rätter bestående aftonvarden klockan åtta eller nio. Lundin StockhMinn. 1: 15 (1904). Alhambra Djurgårdsslätten .. Sexa .. à Kr. 2: 25. SvD(B) 1927, nr 174, s. 1 (annons). (Efter Zoologisk-geologiska föreningens sammanträde) blev det gemensam sexa och s. k. supning på Föreningen. LundagKron. 3: 166 (1955; om förh. c. 1905). jfr: Vid uppflyttningen till VI: 2 hörde (i Växjö på 1860-talet) alltid de nya gymnasisterna till att bjuda hela gymnasiet på s. k. sexa vid höstterminens början. MinnSvLärov. 2: 52 (1928; om traktering enbart med punsch). — jfr AKADEMI-, AVDELNINGS-, AVSKEDS-, EXAMENS-, HUGG-, KALL-, LOPP-, MÖ-, NATIONS-, NATT-, SILL-, SMÖRGÅS-, STUDENT-, SUPÉ-, SVEN-SEXA m. fl.
-LIV. (sexe- 1835) (numera bl. tillf.) av sexor präglat (student)liv. AnderssonBrevväxl. 1: XXVII (1835). —
-MÄSTARE. om person som har till uppgift att ordna en studentnations fester; jfr klubb-mästare. Strindberg Fjerd. 69 (1877). —
-TID, sbst.2 (sbst.1 se sp. 2049). (numera bl. mera tillf.) tid för (intagande av) sexa; förr särsk. om tid på aftonen när sexa regelmässigt serverades l. intogs på restauranger l. värdshus o. d. Blanche Band. 283 (1848).
B (†): SEXE-LIV, se A.
Spalt S 2051 band 25, 1967