Publicerad 1998   Lämna synpunkter
SUPÉ supe4, r. l. m.; best. -n, stundom -en; pl. -er (Adlerbeth HorSat. 87 (1814) osv.) ((†) -r Franzén Skald. 4: 300 (1832)); förr äv. SOUPER, r. l. m.; best. -n.
Ordformer
(soupé (-ée, -e, -ee) 1771—1949. souper 1791—1898. supé 1801 osv. supér 1856. super- i ssg 1906 (: superbordet). suppé 1814—1844)
Etymologi
[liksom t. souper av fr. souper (ä. fr. soupé(e)), motsv. ffr. soper, super (varav äv. eng. supper, kvällsvard), avledn. av souper, supera (se SUPERA)]
aftonmåltid, kvällsvard, kvällsmat; företrädesvis om festlig l. finare aftonmåltid; förr äv. i uttr. göra (sin) supé, äta (sin) supé. Sittande, gående supé. Supé med dans. Efter föredraget serveras en enkel supé. Bjuda någon på supé på en restaurang. DA 1771, nr 252, s. 2. Gör honom den äran och emottag hos honom en tarflig souper i morgon afton. Leopold (SVS) II. 5: 35 (1811). (Jag) kunde .. icke sofva, ehuru jag icke gjort någon supé den aftonen. Wingård Minn. 4: 87 (1847). Och så kommer ”supén” för de förnäme och ”qvällsmaten” för oss hvardagsfolk. Hedenstierna Kaleid. 215 (1884). Sedan .. vi sjelfva i Nässjö intagit soupé, bäddade vi ner oss i filtarne. TIdr. 1895, s. 119. Skeppsredare Gösta Reuter med maka, filmskådespelerskan Sickan Carlsson, har i sitt hem vid Sturegatan givit supé med dans för ett fyrtiotal gäster. Zetterström VärldHj. 46 (1942). — jfr CHAMPAGNE-, HERR-, KRÄFT-, PICKNICK-, PÅTUMANHANDS-, SILL-, TEATER-SUPÉ.
Ssgr: SUPÉ-BJUDNING. bjudning (se d. o. 6 b) i form av supé. Atterbom (1847) i 3SAH XXXVII. 2: 300. —
-BORD. bord (se bord, sbst.1 6) med därpå dukad supé. Almqvist Amor. 339 (1839). —
-DAGS. tid att äta supé, dags för supé. Blanche Läk. 60 (1845). —
-DRÄKT. (numera bl. om ä. förh.) dräkt (se d. o. II 2 a) för bruk vid supéer, aftondräkt. Freja 1874, s. 10. Ett ögonblick såg han sig själv ligga blek och ihjälhungrad, svulten till döds, klädd i sin prydliga, svarta supédräkt. Sjöberg Kvart. 25 (1924). —
-GAFFEL. (speciellt utformad) matgaffel för bruk vid supé. BoupptVäxjö 1897. Numera görs också s. k. supé- eller vickningsgafflar som har stor skålyta och vars ena sida är försedd med egg. Form 1956, s. 60. —
-GÄST. gäst (se gäst, sbst.1 4) vid l. till supé. Zetterström 25År 36 (1931). —
-HATT. (förr) jfr -dräkt. ExposSlöjdprodSthm 1847, s. 52. —
-KAPPA. (numera bl. om ä. förh.) jfr kappa, sbst.1 1 b o. -dräkt. SvD 1⁄3 1901, s. 6. —
-KLÄNNING. jfr klänning 2 o. -dräkt. Langlet Husm. 27 (1883). —
-KOAFFYR. (förr) jfr koaffyr 2. Bal- och Souper-Coiffurer. SthmModeJ 1856, s. 14. —
-SEXA. vid supédags serverad sexa (se sexa, sbst.2 2). Ridderstad Samv. 2: 254 (1851). —
-SÄLLSKAP~02 l. ~20. vid supé närvarande sällskap; äv. i individuell anv., om ngn som utgör ngns sällskap vid supé. Snellman Gift. 1: 231 (1842). På stående fot afgjordes, att de skulle träffas redan samma kväll på en af de större restaurangerna, där hon skulle bli hans supésällskap. Aminoff StPtbg 133 (1909). —
-TID. tid för supé. Trolle-Wachtmeister Ant. 1: 262 (c. 1845). —
-TIMME l. -TIMMA. (numera mindre br.) timme då supé serveras; jfr -tid. Leijonhufvud Minnesant. 299 (1841). SAOL (1923). —
-TOALETT. (i sht förr) jfr -dräkt. Bal- eller supé-toilett. SthmModeJ 1854, s. 22. —
-TVÅNG. i restaurang, om tvång att äta supé i samband med närvaro vid dans o. d. SvD(A) 10⁄6 1966, s. 16. SAOL (1973).

 

Spalt S 14579 band 32, 1998

Webbansvarig