Publicerad 1967 | Lämna synpunkter |
SFÄROID svä1roi4d l. svæ1r-, l. -rω-, äv. sf-, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
(i fackspr.) kropp som till formen liknar en sfär; (föremål som har formen av en) ellipsoid; äv. bildl. VetAH 1744, s. 153. En del .. förestälte sig .. (jorden) med Cassini den yngre såsom en aflång spheroide. Höpken 1: 225 (1745). SvLitTidn. 1820, Bih. sp. 137 (bildl.). Oolitisk malm .. består av små sferoider eller kulor, vanligen ca 1 mm i diameter. Dædalus 1956, s. 146. — jfr REVOLUTIONS-, ROTATIONS-SFÄROID.
Ssgr (numera mindre br.): sfäroidal-struktur. klotstruktur. Erdmann Bergart. 14 (1855). 2NF 14: 353 (1910).
SFÄROIDISERA, v., -ing. [jfr eng. spheroidize] metall. åstadkomma att (järnkarbid i stål l. järn) sammandrager sig till små sfäroidiska korn; särsk. dels i pass. med intr. bet.: sammandraga sig till sådana korn, dels i p. pr. l. p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: som åstadkommer sådan sammandragning resp. som utmärkes av sådana korn. Vägmaskinl. 18 (1942; i pass. med intr. bet.). Kornig eller sfäroidiserad cementit. HbVerkstTekn. 1: 172 (1944). Sfäroidiserande glödgning. TNCPubl. 19: 8 (1951). —
SFÄROIDISK, adj. [jfr t. sphäroidisch, eng. spheroidic, fr. sphéroïdique] (i fackspr.) som tillhör l. har form av l. gäller l. har avseende på en sfäroid l. sfäroider. Browallius Vattum. 153 (1755). De Spheroidiska Trianglar, som uppkomma på jordytan emellan hvilka tre punkter som hälst. VetAH 1817, s. 161. Whewell .. har .. visat .. att den af honom .. diskuterade jemvigtstheorien för en fluid sferoidisk massa äfven .. (i fråga om tidvatten) kan tillämpas. Selander ÅrsbVetA 1837—41, s. 78. I Amsterdam sker sublimeringen (av råkamfer) i sferoidiska glaskärl. Berlin Farm. 1: 161 (1849). VetenskIDag 299 (1940; om form hos stjärnsystem).
Spalt S 2082 band 25, 1967