Publicerad 1967   Lämna synpunkter
SIM sim4, sbst.1, n. (Nycander), äv. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) r. l. m. (NordIdrL, LoW (1911)); best. simmet, ss. r. l. m. simmen; pl. ss. n. (tillf.) =.
Etymologi
[sv. dial. sim, r. l. m. l. n.; vbalsbst. till SIMMA, v.1]
motsv. SIMMA, v.1 1, om handlingen l. verksamheten att simma; äv. konkretare, dels om sätt att simma, dels om (simmares prestation vid) simtävling o. d.; numera företrädesvis ss. senare led i ssgr. (Den skadskjutna) anden blef allt mattare, hopplösare, simmet allt långsammare. Nycander Haf 160 (1898). (Simmaren) simmade .. uteslutande bröstsim liksom f. ö. annan sim var sällsynt att få se. NordIdrL 1900, s. 244. Uppsala kunde i år visa ett utmärkt vackert sim. Östergren (1938). jfr: Hand öfver hand sim .. gifver större fart än bröstsim. Balck Idr. 2: 388 (1887). — jfr ARM-, BEN-, BRÖST-, GROD-, HUND-, INDIAN-, KAPP-, KLÄD-, KONST-, KRÅL-, LÄNGD-, RYGG-, SID-, SKOL-, STRÄCK-, STUDENT-SIM m. fl. — särsk.
a) (tillf.) i uttr. vanligt sim, simning med bröstet nedåt, (elementärt) bröstsim. (Crawlsimmet) har numera vid simtävlingar med glans hävdat sin absoluta överlägsenhet och användes med lika fördel vid både vanligt sim och ryggsim. SvD(A) 1923, nr 2, s. 12.
b) motsv. SIMMA, v.1 1 f δ α’, ss. senare led i ssgn TORR-SIM.

 

Spalt S 2477 band 25, 1967

Webbansvarig