Publicerad 1968   Lämna synpunkter
SJAMPA ʃam3pa2, f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(äv. sch-)
Etymologi
[sv. dial. sjampa; till SJAMPA, v., l. möjl. sidoform till SLAMPA, sbst. — Jfr SJAMPIG]
(i vissa trakter, vard. l. bygdemålsfärgat) slamsig o. hållningslös kvinna, slampa. Tholander Ordl. (1872). Östergren (1938). —

 

Spalt S 2795 band 25, 1968

Webbansvarig