sjampa | SAOB

Publicerad 1968

SJAMPA ʃam3pa2, v. -ade.

Ordformer

(äv. sch-)

Etymologi

[sv. dial. sjampa; möjl. sidoform till SLAMPA, v.; jfr ASundqvist i NysvSt. 1968, s. 33. — Jfr SJAMP, SJAMPA, sbst., SJAMPIG]

(i vissa trakter, vard. l. bygdemålsfärgat) klafsa l. springa omkring (o. skvallra); i sht om kvinna. Tholander Ordl. (1872). (Eng.) traipse .. (sv.) ”sjampa”. WoL 1526 (1889). —

Spalt S 2795 band 25, 1968

Webbansvarig