| Publicerad 1969 | Lämna synpunkter |
SKAFFÖTTES skaf3~föt2es l. skaf3öt2es l. ska3~föt2es l. ska3föt2es l. SKAFÖTTES ska3~föt2es l. ska3föt2es l. skaf3öt2es, äv. SKAFFÖTTERS -ers l. SKAFÖTTERS -ers l. SKAVFÖTTES ska3v~föt2es l. SKAVFÖTTERS ska3v~föt2ers, äv. (mindre br.) SKAFOTES ska3~fω2tes l. ska3fω2tes l. skaf3ω2tes, adv.
ss. beteckning för personers placering vid sidan av varandra (i samma bädd o. d.) med fötterna invid varandras huvuden l. höftpartier (i sht i uttr. ligga skafföttes); stundom äv. allmännare, ss. beteckning för placering av ngns fötter från motsatt håll i riktning mot (o. intill) en annans fötter. Schroderus Dict. 291 (c. 1635: Liggia). Soldaterne ligga .. (i tältet) skafföttes, 4 med hufvudet åt den venstra, och 4 med hufvudet åt den högra sidan, samt fötterne sträckte ända til den midtemot liggandes höfter. KrigVAH 1822, s. 131. Om .. (tvillingar) ligga skafföttes .. neml. med hvar sitt hufvud vid den andras fötter, så bör Chirurgen .. öfverväga, från hvilketdera fostret qvinnan kan lättast blifva förlöst. Hygiea 1842, s. 191. Grunden och jag lägga oss (för nattvila i ett medfört tält) på hvar sin sida med fötterna mot dörrgafveln, och skafföttes mellan oss tränger sig Duse ned, sedan han snört till tältöppningen. JGAndersson i Antarctic 2: 206 (1904). I utdragssoffan var det redan bäddat skavföttes åt de båda pysarna. Oterdahl Skram 162 (1919). (I de australiska tågen) saknades .. (i vissa kupéer fönsterbord), och där satte man sig skafötters, lade upp benen på varandras bänkar, en filt över och (spelade kort). Haglund Masthugg. 168 (1928). För det mesta sov dom .. skavfötters. Mezzrow o. Wolfe Dans 144 (1953). Vi vandrar under de ännu levande, de som ännu inte riktigt dött — skavfötters, med marken mellan oss till golv. Gyllensten Lotus 45 (1966). — särsk. i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv.; särsk. dels ss. beteckning för ngts placering ngnstädes med den bredare l. mera platskrävande ändan intill ngts smalare l. mindre platskrävande ända l. med framändan l. huvudändan intill ngts bakända l. fotända, dels i fråga om ngt abstrakt, i uttr. ligga skafföttes, ss. beteckning för nära samhörighet. Broocman Hush. 6: 69 (1736; i fråga om köttbitar i en sylta). (I en läggmila) Böra ändarna af weden icke läggas enwägs, utan hwarom annan, eller, såsom wi uti almänt tal säga skaföttes. Wallner Kol. 49 (1746). Då man nedlägger ansjovis och kryddsill lägges fisken ”skafföttes” eller så, att den enas stjert ligger mot den andras hufvud. Langlet Husm. 685 (1884). Humorn .. och känslan .. lågo skafföttes i vart bergslagshjärta. Hasselblad BergslVärml. 74 (1929). (En sammanstötning) skedde och båda fartygen blevo liggande ”skaföttes” sida mot sida. VFl. 1930, s. 22. Rummet var nog avsett för sex, högst åtta sängar, och innehöll tio; de stod fem mot fem skavföttes. Hammenhög Torken 283 (1951).
-TIMRING. (i fackspr.) i fråga om ä. timmerbyggnad: timring varvid varannan stock lägges med grovändan, varannan med smaländan åt samma håll; jfr skafföttes slutet. Boëthius StNordTimm. 164 (1927: skafotestimring).
Spalt S 3329 band 25, 1969