| Publicerad 1970 | Lämna synpunkter |
SKANISM skanis4m, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
språkv. för skånskt (l. sydsvenskt) språkbruk utmärkande l. på skånskt (l. sydsvenskt) inflytande beroende ord(form) l. uttryck(ssätt). AnderssonBrevväxl. 1: 21 (1839). 2SvUppslB (1953). Hos Hjalmar Gullberg är skanismer ytterst sällsynta (ett exempel är adjektivet ”främmad” i ”Guds ord bär icke bojor”). SvLittTidskr. 1958, s. 91.
Spalt S 3493 band 26, 1970