Publicerad 1972   Lämna synpunkter
SKOFFERSEGEL, n.
Etymologi
[av t. schoversegel l. holl. schooverzeil, sannol. etymologiskt identiskt med mlt. schōn(e)var(er)segel, schōnevarerssegel, schōnferszel, av schōn(e)var(e), schōn(e)varer, skeppare l. båt som far till Skåne (av Schōne, Skåne, o. -var(e), -farare, motsv. fsv. -fari, se -FARE, resp. -varer, motsv. -farare, se FARA, v.2), o. segel (se SEGEL, sbst.1); jfr äv. ä. d. skonfarsejl. — Jfr SKÖNVALSEGEL]
(†) om det understa råseglet (storseglet) på stormasten på råseglare. (Eng.) To lie a try, (sv.) ligga bi med skoffer-segel eller med mesan och fåcka på stäfwen, i storm och hårdt wäder. Serenius Rrr 3 a (1734).

 

Spalt S 4354 band 26, 1972

Webbansvarig