Publicerad 1974 | Lämna synpunkter |
SKRÄVELAKTIG skrä3vel~ak2tig l. skräv3el~, adj. -are; adv. -T.
om person: som är fallen för skrävel l. ofta l. gärna skrävlar, skrytsam; om ngt sakligt: som har karaktären av l. liknar l. utgöres av l. innebär l. ger intryck av skrävel. EngSvOrdb. (1873; under blustrous). Upsala(A) 1923, nr 52, s. 10 (om yttrande).
Spalt S 5211 band 27, 1974