| Publicerad 1974 | Lämna synpunkter |
SKYVE ʃy3ve2, n.; best. -et; pl. -en.
1) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) (från vägg o. d. utskjutande) enkelt brädtak (t. ex. över en ytterdörr); äv. om enkelt skjul bestående av ett tak på stolpar (utan väggar); jfr SKÖVE. Schultze Ordb. 4453 (c. 1755; om skjul; från Östergötl.). (Bergskollegiet har besiktigat) de ställen (vid järnvågen), hwilka kunna och böra med tak-skyfwen förses; hwaribland .. blifwit anmärkt et tjenligit rum för sådant skyfwe under fenstret af Bryggaren Fogels hus, till manufactur- eller andra smidens upläggning. Bergv. 2: 459 (1772). TurÅ 1918, s. 61 (över ytterdörr). Båtarna .. hänga under båthusens skyven. NDA(A) 1935, nr 108, s. 12. jfr TAK-SKYVE.
2) (†) om snedställd bräda anbringad på ena gaveln av en transportvagn för att göra det möjligt att ta större last på vagnen. JernkA 1847, s. 35.
3) (numera knappast br.) på hatt: brätte; jfr SKÖVE. 1Saml. 1—6: 411 (1774). Stora hattar med rund kulle och vida bakifrån uppvikta skyfven. Fahlcrantz 4: 60 (1865). Cannelin (1939). jfr HATT-SKYVE.
Anm. Uppgiften hos Möller (1790, 1807) o. Heinrich (1814, 1828) att skyve äv. betyder ”fågelstjärt” beror sannol. på förväxling med STYVE.
Spalt S 5637 band 27, 1974