Publicerad 1975   Lämna synpunkter
SKÄFTE ʃäf3te2, sbst.2, n.; best. -et.
Ordformer
(skefte (sche-, -fft-) c. 1550—c. 1745. skäfte (siä-, skiä-, skjä-, -fft-) c. 1600 osv.)
Etymologi
[sv. dial. skäfte, skäft; jfr ä. d. skæfte, nor. dial. skjefte; sannol. etymologiskt identiskt med fd. skæfte (d. skæfte), fvn. skepti, nor. dial. skjefte, samtliga: (spjut)-skaft o. d., i fvn. äv.: kastspjut; avledn. av SKAFT, sbst.1; grundbet. hos växtnamnet är i så fall: växt med i varandra ”skaftade” leder l. dyl. (jfr t. schaftheu (av fht. schafthouwe), schachtelhalm, båda om fräken); möjl. dock närmast utlöst ur ssgn SKÄFTE-GRÄS (som i så fall vore ssg med SKÄFTA, v.1). — Jfr SKÄFTA, v.3, SKÄFTYX, SKÄKTA, sbst.1, SKÄKTE, sbst.2]
(i botaniskt fackspr. numera mindre br.) (den förr ss. polermedel o. medicinalväxt använda) växten Equisetum hyemale Lin. (förr äv. kallad skäfte utan blad), skavfräken, skavgräs; äv. ss. ämnesnamn; ss. botanisk term förr äv. allmännare: (växt tillhörande) släktet Equisetum Lin. (fräken) l. familjen fräkenväxter (Equisetaceæ). 2LinkBiblH 4: 72 (c. 1550). Franckenius Spec. C 1 a (1638: vthan bladh). 16 Knippor Siäffte (betingar i lilla tullen en avgift av) 2 Sexl(ingar). Stiernman Com. 3: 452 (1666). När man wil sammandraga och adstringera (huden), slåår man .. (i badvattnet i Medevi) Pijl- och Ekelöff, Skäffte etc. Hiärne Suurbr. 83 (1679). Rudbeck CampElys. 1: 122 (1702; om släktet). Thee af Räfrumporna .. eller Skäfte .. (kan vid blodpinkning) drickas. Haartman Sjukd. 17 (1759). Wikström ÅrsbVetA 1839—42, s. 662 (om familjen). Kindberg SvFl. 372 (1877; om E. palustre Lin., kärrfräken). Hon gned trågen med en knippa af ”skäfte”, ett slags fräkne, så att de skeno. Lindholm PatrE 5 (1909). Ursing SvVäxt. Krypt. 42 (1949). — jfr KÄRR-, MYR-, SKOGS-, Å-SKÄFTE.
Ssgr: A: SKÄFT-GRÄS, se B.
B: SKÄFTE-GRÄS. (skäft- 1782 osv. skäfte- 1638 osv.) [möjl. urspr. till skäfta, v.1] (numera icke i botaniskt fackspr.) = skäfte, sbst.2 Franckenius Spec. B 2 a (1638). Tag (ss. medel mot njur- o. blåssten bl. a.) .. Skeffte Gräsz, Järnört, aff hwartdera 2. Hand full (o. gör ett avkok därav). Roberg Beynon 54 (1697). Wikström ÅrsbVetA 1839—42, s. 662 (om familjen). Pimpsten och skäftgräs att gnida bordet med. Almqvist AmH 2: 69 (1840). IllSvOrdb. (1955). —
-HYVEL. (†) till polering av trä använt trästycke på vars ena sida skäfte anbringats. AHB 8: 37 (1862).

 

Spalt S 5730 band 27, 1975

Webbansvarig