| Publicerad 1979 | Lämna synpunkter |
SMETA, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
(†)
I. smetig l. smetande massa o. d.
1) om (kluns l. fläck av) smetig l. smetande massa l. mer l. mindre seg vätska o. d.; äv. övergående i bet.: smuts(fläck); äv. oeg. l. bildl. (särsk. liktydigt med: fläck (se FLÄCK, sbst.1 2 a) på ngns heder l. person, skamfläck); smet (se SMET, sbst.2 II 1). Schroderus HoffWäck. 293 (1616; bildl.). Then som i kohlbodar will länge omgånga / I them en swart Smeta han snarlig kan fånga. Törnewall D 1 a (1694). (Sv.) Smeta .. (t.) überhaupt eine jede zähe klebrige Masse. Möller (1790). (Sv.) smeta .. (t.) schmierige Unreinigkeit. Dens. Hon har .. stora smetor af smuts på kläderna. Weste FörslSAOB (c. 1815). (Sv.) Smeta .. (lat.) unguentum; linimentum. Lindfors (1824). särsk. i vissa bildl. uttr.; dels sätta l. hänga en smeta på ngn l. ngt, sätta en skamfläck (se d. o. 1 a) på ngn l. ngt, dels förutan skrynka och smeta, utan fel o. skamfläck, felfri l. oklanderlig (jfr SKRYNKA, sbst. 1 c). Tilreedh (själen) .. på thet tu henne föruthan Skrynkio och Smeto besittia må. Schroderus Kegel 8 (1617). Jag wille medgifwa .. (svärmandarna) altsammans (angående gärningsläran), allenast de icke hängde någon smeta på gjerningarna; ty de sätta all sin tröst, ära och berömelse på och uti dem. Borg Luther 2: 554 (1753). Sätta en smeta på ngn. Meurman (1847).
2) [eg. specialanv. av 1] om klister (se KLISTER, sbst.1); jfr SMET, sbst.2 II 2. Nordforss (1805). Heinrich (1814).
II. slag (mot ngn l. ngt), smäll; anträffat bl. bildl., i uttr. få en smeta, komma i bryderi. Min Man har fått en fanders smeta, / För det han köpt mig en carosse. Lenngren (SVS) 1: 10 (1775).
Spalt S 7504 band 28, 1979