| Publicerad 1982 | Lämna synpunkter |
SOPA sω3pa2, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) = SOP, sbst.1 1. Twenne Hustrur som reengiorde Huuset medh Sopor. BoupptSthm 1681, s. 56 a, Bil. (1680). (Sopmossa) bruktes här til sopor eller ugnqwastar, med hwilka aska utur ugnen sopades. Linné Vg. 93 (1747). För om inte påskkäringen hade sopa och raka med sig, skulle (osv.). Lagerlöf BarnM 178 (1930). — jfr UGNS-SOPA.
Ssgr, se sop, sbst.1 ssgr, sopa, v. ssgr.
Spalt S 8878 band 29, 1982