Publicerad 1985   Lämna synpunkter
SPRÖTTJA, r. l. f.; pl. -or.
Etymologi
[fsv. sprytia, sv. dial. spröttja (Hedström SydsmålFolkm. 1: 144); till stammen i SPRÅTE]
(†) käpp l. stör l. stång; jfr SPRÖT, sbst. 2. (Framför bigården) skal giöras uthaff Spröttior eller något annat en Wärn, widh pasz 2 1/2 Aln hög at icke Swijn ther in komma .. eller Getter inspringa. IErici Colerus 2: 86 (c. 1645). En lång spröttja, så lång som en humblestång. NVedboDomb. Höstt. 1774, § 178.

 

Spalt S 10371 band 29, 1985

Webbansvarig