| Publicerad 1986 | Lämna synpunkter |
SPÄND spän4d, förr äv. SPÄNT, p. adj. -are. adv. SPÄNT.
a) motsv. SPÄNNA, v.3 I 1 a (o. 6 b l. c; se α, β). Rosenfeldt Tourville 116 (1698; om boliner). Nu har jag skrufvat strängen spänd, / Si nu hur knogen springer. Bellman (BellmS) 1: 75 (c. 1771, 1790). Getterna der okallade sig inställa vid stäfvan, / Och bjuda gifmildt sina spända jufver fram. Adlerbeth HorOd. 193 (1817). Han hade flytt för spända segel i rasande storm, han hade smugit sig undan i mörka skogar. Lagerlöf Top. 269 (1920). Nu skär den tunga ramen med de spända (såg)-bladen genom stocken. Johnson Här 38 (1935). (Met)-reven hålls nätt och jämnt spänd av strömmen. Thorén Herre 6 (1942). — jfr BLOD-, HÅRD-, O-, RAK-, RÄTT-, SAFT-, ÅDER-SPÄND. — särsk.
α) om kläder: som sitter åt l. som sitter trångt l. som spänner (se SPÄNNA, v.3 I 6 b); äv. om person: snörd l. trångt klädd (i ngt). Han (är) antingen .. för hårdt spänder, eller snörd i trånga Kläder. Grubb 307 (1665). Wåre spänta Manfolck giöra det samma med sin klädedräckt, som Fruentimbren med sine åtbörder; än hafwa de slätt Cravat, än är det buckligt, än är Mangetten hög än låg. Kling Spect. P 4 a (1735). Skön och känd, / Snörd och spänd / Hon (dvs. Ulla) hoppar ur båten med en kullrig länd. Bellman (BellmS) 1: 95 (c. 1771, 1790). Det fanns många slags straff, den tiden, i skolan, .. Knäppar på näsan .. skamvråar och allehanda underliga ställningar brukade behagligt omvexla med gammaldags stutar på spända byxor. Topelius Läsn. 7: 108 (1891). Restaurangpersonal är för det mesta klädd i svart-vitt med spända byxor och tubformade kjolar. Hufvudstadsbl. 6/12 1983, s. 14.
β) om (person med tanke på) buk l. mage: uppspänd l. som det spänner i (se SPÄNNA, v.3 I 6 c). Ännu är jag krasslare, ont i hallsen spänd i magen febern är öfver. CAEhrensvärd Brev 2: 386 (1800). Hyllad jag blifvit af er som en far, min mäcka (dvs. skjorta) är tvättad, / Magen är spänd, som en trumma, och nu jag åker beqvämligt. Runeberg (SVS) 3: 89 (1832). ”Spänd buk”: se bukspänning. Wernstedt (1959).
γ) (numera mindre br.) snick. i uttr. spänd såg, spännsåg, ställningssåg. Landsm. XVIII. 1: 8 (1912). Jung Maskinelem. 18 (1916).
b) motsv. SPÄNNA, v.3 I 1 b; särsk. om pilbåge l. armborst l. eldhandvapen. Han pleger fara epter honum med spænth arborsth j skogen. G1R 4: 188 (1527). Han hade spänd Pistol i hand / Lik som han wille skuta. Odel Sincl. 27 (1739; Hörnstr. uppl.). Kellgren (SVS) 5: 8 (1785; om fjäder). Vapnen fördes (under slutet av 1600-talet) laddade och spända, men med uppfällda hanar. Alm VapnH 85 (1927). — särsk. i överförd anv., i uttr. spänd kraft, spännkraft. I elden (förgår snart) denna spända elastiska kraften (hos järnringar som ska sammanvällas) och Ringarne finnas alltid efter affswalningen litet öppne. Rinman JärnH 311 (1782).
2) i utvidgad anv. av 1 a (o. b), om ånga l. luft l. elektricitet.
a) (numera mindre br.) om ånga l. luft; särsk. liktydigt med: som har högt l. förhöjt tryck. Om Luften på en tract af Jorden är mycket lätt, då han på en annan där bredevid är mycket tung och spänd, rusar den senare med häftighet in på den förra, och förorsakar storm. VetAH 1762, s. 169. Som egna försök att sterilisera de nyssnämnda putsmedlen med mättad, spänd vattenånga icke heller lyckats, tyckes (osv.). SvTandläkT 1920, s. 19. — jfr HÖG-SPÄND.
b) el.-tekn. som har (sådan l. sådan) spänning (se SPÄNNING, sbst.2 3 b); numera nästan bl. i ssgrna HÖG-, LÅG-SPÄND. Vi behöfva hvarken gnista eller blixt (vid rening av stadsluft) — en jemn utströmning af starkt spänd elektricitet skall förstöra stoftet och sålunda genast aflägsna både rök och dimma. SDS 1897, nr 82, s. 3.
3) motsv. SPÄNNA, v.3 I 2 b. Framställningen (i romanen) .. är präglad av medlidande med dessa maratonlindansare (dvs. höga partifunktionärer i Rumänien), som ständigt måste balansera på hårt spända slagord och partiaktiviteter, medan den personliga oron och hjälplösheten fixeras vid allt djupare avgrunder under dem. ÅbKristHum. 1964, s. 247. — särsk.
a) om (del av) ngts ytterkontur l. dyl.: rundad l. utskjutande på ett sätt som för tanken till spänd båge (se 1) l. dyl. Kapitälets ekinus visar en spänd, lagom framskjutande profil. Upmark Lübke 104 (1871).
b) motsv. SPÄNNA. v.3 I 2 b α, ε: (hög)stämd (äv. i uttr. högt spänd); äv.: ansträngd l. konstlad o. d. Livius är uti sin skrifart mehra naturlig än Tacitus och mindre spänd. Höpken 1: 435 (1765). Denna spända Orientaliska styl, som så illa passar til våra Nordiska tungomål, dessa slösade bilder .. stora phraser .. tvungna liknelser .. blomster .. utrop. Kellgren (SVS) 5: 56 (c. 1780). Konungen höll ett kort invigningstal, hvilkets poetiskt spända språk stod i strid .. mot flärdlösheten i framsägandet. Levertin Magistr. 37 (1900). Denna (nämnda) prosa är en afkylande dusch ofvanpå de förut högt spända känslorna. Sylwan SvLit. 116 (1903). Den spända ton, den varma medkänsla, som .. (diktaren) ville att hans bok skulle bäras av, funnos där inte. Blomberg FlodStig. 212 (1933). — jfr HÖG-, ÖVER-SPÄND.
c) (föga br.) som har knappt tilltagna (tids)-marginaler, pressad. SvD(A) 1935, nr 167, s. 9 (om tidtabell).
d) (mera tillf.) om problem: ställd på sin spets. Så blir strängheten skön och det hårdt spända problemet är för ingen torrt, juridiskt, ovidkommande. Hallström LevDikt 92 (1914).
α) om väntan l. förväntan l. nyfikenhet l. (nyfiken) undran o. d.: intensiv, ivrig; förväntansfull; fylld av iver att lära känna den fortsatta händelseutvecklingen o. d.; spänningsfylld; äv. ss. adv. Höijer 4: 441 (1796; om väntan). De stora notvarp, handeln från .. (de små sjöstäderna) utsträckt till vidt aflägsna länder, väntas om hösten tillbaka, än med hopp, än med fruktan, i hvardera fallet med spänd längtan. Runeberg (SVS) 7: 79 (1836). Hoppas få ett vackert omslag på dikterna .. Och väntar spändt att få se exemplar så snart de äro färdiga. Strindberg Brev 3: 347 (1883). Tinnie satt där i spändaste väntan. Idun 1890, s. 162. Med högt spända, de spändaste förväntningar motsåg man i den lilla staden konungens besök. Östergren (1944). — särsk. (mera tillf.) i överförd anv., om stund l. dyl.: fylld av spänning (se SPÄNNING, sbst.2 6 b). Ja, nu var stunden spänd. Kring den öfverbefolkade trakten spred sig ryktet om sprängspelet (dvs. räfsten), som förestod, och försatte själarna i den lifligaste rörelse. Högberg Vred. 2: 307 (1906).
β) om person: (intensivt) nyfiken l. nyfiket uppmärksam l. (nyfiket) ivrig; i sht med bestämning inledd av prep. på (särsk. följd av inf. l. indirekt frågesats). Då framkastades ett par knippor och strålar .. men solen syntes ännu ej; man blir litet spänd i hågen och beräknar genom strålarnas konvergens stället, där hon själf måtte finnas. AFSoldan (1849) hos Aho Soldan 196. Flickorna var gräsligt spända på sin nya skola. Kuylenstierna-Wenster FlickTornr. 61 (1933). Man var naturligtvis spänd på att erfara, om ryktet (om en studentuppvaktning för G. V 1914) talade sant. HågkLivsintr. 19: 322 (1938). Han är väldigt spänd på vad som skall hända. Holmsen KanarSolv. 53 (1964).
4) [eg. specialfall av 3] om relation (se d. o. 3): ansträngd (på ett sätt l. i en utsträckning som gör att brytning l. konflikt l. krig hotar); äv. om stämning l. situation l. (världs)läge o. d.: präglad av spända relationer (se ovan) l. konflikthot, (tillspetsat) allvarlig. Stå i spänt förhållande till ngn. Tegnér (WB) 4: 210 (1822). Ryssland har allt mer söndrat sig från det öfriga Europa och mellan det och dess gamla allierade Tyskland har ett mycket spändt förhållande på sista tiden inträdt. SvAlm. 1888, s. 40. Riksdagskallelsen (1788) föranledde, trots de spända partimotsatserna, icke någon större valkamp. SvH 8: 135 (1904). SocDem(A) 1938, nr 93, s. 4 (om världsläge). SvLittTidskr. 1961, s. 179 (om stämning). Svenskarna vägrade att gå med på kontroll då de stoppades med sitt fordon, och situationen blev ytterst spänd då de manstarka grekcyprioterna omringade fordonet och riktade automatvapen mot dem. DN(A) 1964, nr 261, s. 6. — särsk. i uttr. (vara l. stå l. komma o. d.) på spänd fot (med ngn), (stå l. komma) i spänt förhållande (till ngn); jfr FOT 5 d. H. M:t (dvs. G. III) hade varit på spänd fot med grefvinnan Fersen för hennes mans skuld. Tegnér Armfelt 1: 455 (1883). De monofysitiska kopterna eller jakobiterna .. stå på spändaste fot med de katolska kopterna. NordT 1893, s. 490. Dahlgren o. Richter SvSjökart. 120 (1944: kom).
a) motsv. SPÄNNA, v.3 I 4 a α, β. Han tog sats med spända muskler. Hennes Bröst som för woro styfwa och spenta, warda nu lösze, blöta och fledruta som en Trasza. Hoorn Jordg. 1: 55 (1697). Jag gapar på (bilden av gladiatorerna) Placidejani, / Fulvii, Rutubas kamp och spända senor, så lifligt / Föreställda .. som skulle de verkligt / Vara i handgemäng. Adlerbeth HorSat. 87 (1814). När han räckte fram sin hand stod han starkt framåtböjd, med bröstet spändt. Lundegård Tit. 134 (1892). Kalle blev ögonblickligen spänd som en stålfjäder (då han fick se de två bovarna). Lindgren MästBlomkv. 83 (1946).
b) i vissa oeg. l. bildl. anv. av a (o. 1 a). — särsk.
α) språkv. om artikulation l. uttal av språkljud: som sker med l. kännetecknas av spänd tunga (l. spändhet hos annat l. andra artikulationsorgan); äv. om språkljud: uttalat med sådan artikulation; jfr β. Franskan fordrar alltid spända ljud. PedT 1891, s. 373. Skillnaden mellan p, t, k och b, d, g (uttalade i början av betonade stavelser) blir .. snarare en skillnad mellan spända och slappa explosivor, än mellan tonlösa och tonande. Danell SvLjudl. 13 (1911). Därs. 31 (om artikulation). Om man åt en främre vokal .. ger ett spändare och slutnare uttal (osv.). NysvSt. 1921, s. 150. Detta särdrag (dvs. graden av precision i artikulationsmuskulaturen) behöver vi för att kunna urskilja spända och slappa konsonanter såväl som vokaler. Trampe o. Viberg Språkteori 318 (1972).
β) om röst l. ton o. d.: som används l. kännetecknas resp. frambringas med alltför spänt röstorgan o. d., ansträngd. PT 1898, nr 238, s. 3. Det är obehagligt att höra en klanglös, entonig eller högljudd stämma och pinsamt att lyssna till spända, väsande tjocka eller nasala toner. SvD 1911, nr 342, s. 2. Louise höll hårt i min arm. Hennes röst var klar men spänd till bristningsgränsen. Siwertz Förtr. 112 (1945).
γ) (numera mindre br.) om puls (se PULS, sbst.1 a slutet): som (är hård o. full o. därigm) präglas l. ger intryck av jämförelsevis starkt tryck o. spänning i blodådern. Pulsen är hastig, full och spänd. TLäk. 1832, s. 29. Är den hårda pulsen tillika full, så säger man den wara hård och spänd. Lovén Anv. 15 (1838).
α) om sinnesorgan l. fysiskt sinne. Spända ögon l. öron. Spänd blick. Spända sinnen. (Sekteristernas) öron .. voro spände at höra Prophetiernas fullbordan. ELencqvist (c. 1778) i FinKyrkohSP 5: 144. Göran började sin berättelse för den med spända öron lyssnande slägten. Almqvist TreFr. 2: 132 (1842). Med alla sinnen spända såg jag ut i mörkret. Geijerstam Lillebr. 174 (1900). Det diskuterades politik (vid vissa av spionpolisen övervakade sammankomster 1793), isynnerhet om svenska ärenden, då ryssarnas öron alltid voro spända. Staf PolisvSthm 237 (1950).
β) om (person med tanke på) uppmärksamhet l. koncentration l. vilje- l. handlingskraft l. tankeförmåga o. d. Alla tankarna här hemma äro nu spända derpå, huru H:s M:t lärer ansee Brandeburgs tractat med Dantzig. Bark Bref 1: 208 (1704). Nordforss Theaterdir. 31 (1799; om uppmärksamhet). Hela hennes (dvs. en viss renässanskurtisans) lefnadshistoria utvisar en ständigt spänd energi och en högt uppdrifven förmåga af beräkning och förställning. Söderhjelm ItRenäss. 289 (1907). Faster Lotten hade suttit spänd till det yttersta för att kunna följa med. Öberg Storstr. 158 (1910). Joe .. plötsligt beslutsamt spänd, säger i staccato (osv.). Bergman Patr. 110 (1928). Efter ingångspsalmen framträdde i koret en utsocknes prästman och höll en parentation som säkerligen åhördes med sällsynt spänt intresse. Johanson Stärb. 152 (1946). Han var spänd och precis (då han klättrade). Arnér Finnas 178 (1961). — jfr TANKE-, VILJE-SPÄND.
γ) ss. adv. (motsv. a, b): med ögonen l. öronen spända l. tankeförmågan spänd; intensivt; skärpt. Han stirrade spändt och hjälplöst framför sig, som om han sett in i ett stort, skrämmande, ogenomträngligt mörker. Wahlenberg StorM 517 (1894). Hon hade spändt hört efter, men (osv.). Hedberg Mann Budd. 1: 108 (1904). Jag såg spänt på henne och antog en allvarlig min. Hemmer Lermontov VTHjälte 186 (1926). Tot tog farväl och red åstad, medan jag stod på husets tak och spänt iakttog utvecklingen. Uggla Haslund Jab. 226 (1932). Den enögde (vars tur det var att göra ett drag i schack) grep åt öronen och började tänka spänt. Riwkin Ilf o. Petrov Stol. 219 (1937). Jag lyssnar allt spändare: nåt har hänt. Arnér Verkl. 190 (1965).
d) motsv. SPÄNNA, v.3 I 4 b α: om nerver. Snoilsky 3: 122 (1882). Ju längre dröjsmålet varade desto spändare blevo allas nerver och desto retligare stämningen. Claëson Lockhart PolAgent 370 (1933).
6) [jfr 5 c β] (†) om person: som har (så l. så beskaffad) håg l. (på det l. det) riktad håg, sinnad. Sancte Jöran affmålar här en Regent, / Huru han skal wara sinnat och spent. Rudbeckius Starcke C 4 b (1624).
7) motsv. SPÄNNA, v.3 I (4 a β o.) 5 c [med sakligt huvudord delvis möjl. specialfall av 3 e]: nervöst l. mer l. mindre krampaktigt spänd (i bet. 5 a (o. c β)) l. anspänd (o. därav stel l. onaturlig). Stel och spänd. Hippocrates hade redan det Salta, det Bittra, det Sura .. andre secter dömde .. än efter det Spända, det Lösa och Midtimellan. Thorild (SVS) 4: 168 (1795). Denna spända gång. Weste FörslSAOB (c. 1817). Onsdagen den 9 mars berättar dagboken om att ”Per Sigurd och jag nu gå i spänd oro och darrande väntan”. Lidman Vällust 22 (i dagboksant. fr. 1904). Alla hade slutat dricka kaffe och satt med besynnerligt spända ansikten. Fridegård LHård 53 (1935). Han sträckte upp sig, hälsade och tackade, stramt och spänt. Martinson VägUt 380 (1936). Doktorn kanske hade rätt, tänkte hon, Harald har börjat för tidigt (med arbetet) och tagit i för hårt. Han hade varit spänd och retlig hela tiden. Husáhr Jeriko 241 (1958).
8) (numera bl. vard.) motsv. SPÄNNA, v.3 I 5 b: högfärdigt stram l. stel; uppblåst, högfärdig. Sitt ej spänder i lag, som sutte du stakad i kroppen. Nicander Vitt. 163 (1766). Stadsdamerna .. hvilkas fasoner äro lika så spända, som deras snörlif. Bergman VSmSkr. 25 (1820); jfr 1 a α. Det militära synes här (i Lyon) vara vårdslösadt .. Knektarna äro ej så spända och inbilska som i Sverige. Därs. 208 (1845). jfr: Spänd (dvs.) högfärdig, en som låtsar sig vara för mer än andra. Langenfelt OffJarg. 283 (1947).
a) motsv. SPÄNNA, v.3 I 7 a: som spänts (ut), utspänd; äv. (t. ex. om tak): bespänd (med ngt, t. ex. papp). Väggarna, som förr varit spända med väf, .. hafva .. erhållit en modernare beklädnad. Böttiger Drottnh. 55 (1889). Sålunda skola alla boningsrum (i lärares tjänstebostad) förses med dubbelfönster och gipsade, boaserade eller spända tak. SFS 1918, s. 2064. Han tog det makligt, men då och då fick han ett ryck av arbetslust och kände glädje över att köra ner spaden (i potatislandet) efter det spända strecket. Johnson Här 132 (1935). — jfr HÖG-, IS-, LÅG-, PAPP-, SIDEN-, ÖVER-SPÄND.
b) motsv. SPÄNNA, v.3 I 7 b, om vingar: som spänts (ut), utspänd; äv. bildl. Från boet, under taket uppbyggt, / Kom på spända vingar sparfvens maka. Klockhoff ESkr. 15 (c. 1860). Över hela boken vilar vad man ville kalla de spända vingarnas harmoni. Andersson i 3SAH LXI. 1: 35 (1950).
10) motsv. SPÄNNA, v.3 I 10: som spänts (särsk. ss. senare led i ssgn O-SPÄND); ss. senare led i ssgr i sht [äv. möjligt att uppfatta ss. avledn. av SPÄNNE]: försedd l. prydd med sådant l. sådant spänne (jfr GULD-, SILVER-SPÄND).
11) motsv. SPÄNNA, v.3 I 11; särsk. (motsv. SPÄNNA, v.3 I 11 b) om fordon: förspänd, numera nästan bl. ss. senare led i ssgr: förspänd med l. dragen av (så l. så många l. spann med så l. så många) hästar (l. andra dragare). Uti byn är lust och glädje. Polkan i en släde sitter — / släde spänd med svarta hästar och förgyld med brokigt glitter. Jensen BöhmDiktn. 75 (1894). — jfr FYR-, PAR-, SEX-, TRE-, TVÅ-SPÄND.
12) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) motsv. SPÄNNA, v.3 I 15 a, b: gripen l. riven. Då snåla Höken fram med spände Dufwor kom. Frese Pass. 12 (1728). — jfr O-SPÄND.
13) (†) motsv. SPÄNNA, v.3 I 18, om hjärta: plågad. Hwad som allramäst mit spänte Hierta ängzlar, / (är att) Min fiende mig Hwar stund med ny wählgiärning fängzlar. ÖB 132 (c. 1712).
1) till 5, 7. Båghållning är bättre än oklarhet i formen. Spändhet är bättre än slapphet. TIdr. 1882, s. 94. Det .. finnes (enl. äldre medicinska teorier) olika slag af såväl med spändhet som med slapphet (dvs. för litet resp. för mycket utsöndringar) förbundna sjukdomar, hvilket man lättast har tillfälle att iakttaga vid sådana, som förlöpa med starka afsöndringar. Odenius 2Celsus 37 (1906).
2) till 8. Kjellin Troili 2: 68 (1917). Oro och spändhet hos en kvinna som intensivt önskar barn kan bidraga till missfall, konstaterade dr Bo von Schoultz .. vid den medicinska riksstämman på torsdagen. SvD 1972, nr 327, s. 24.
3) (numera mindre br.) till 5 b γ. Pulsen förlorar sin spändhet och (har) blifvit mera låg och mjuk. Huss Typhus 133 (1855).
Spalt S 10499 band 30, 1986