STRUT, sbst.3
Etymologi
[ss. rimord till rut (sannol. med anslutning till STRUT, sbst.2); möjl. är rut i detta uttr. samhörigt med nor. dial. rut i uttr. liggja rut yver rat, ligga huller om buller, möjl. av lt. rut, ngt uppryckt, ogräs, avfall, av ovisst urspr. (jfr äv. det möjl. hithörande nor. dial. rutt i uttr. rutt og mutt, alltsammans, hela rasket); jfr dock RUT, sbst.1]
(†) ss. rimord till RUT, i uttr. både rut och strut m. m. (se RUT, sbst.1 2).
Spalt S 12802 band 31, 1991
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se