| Publicerad 1993 | Lämna synpunkter |
STUTERI stɯ1teri4, n.; best. -et, äv. -t; pl. -er. ((†) -en RARP 8: 243 (1660), Weste FörslSAOB (c. 1817)).
1) (privat l. statlig) inrättning (med ston, hingstar, stall o. d.) för hästavel; i sht förr äv.: uppsättning djur (ston o. hingstar) för hästavel. Flyinge stuteri. RARP 8: 243 (1660). Den som äger pengar och lägenhet Stutterie at inrätta, må wara försäkrad, at med tiden deraf store pengar inflyta. Salander Gårdzf. 58 (1758). När man (i Köpenhamn) går ifrån Slottet Söder ut så är .. På högra sidan .. Ridhästarnes stall .. De äldre äro 48 st. och brukas till beschelare vid Kungens stuterier. Ferrner ResEur. 26 (1758). Då Höglofl. Ridderskapet och Adeln redan fattat sitt Beslut att Stuterierne wid Strömsholm och Flyinge skola bibehållas, återstår allenast regleringen om sättet till detta Besluts werkställande. AdP 1810, 5: 162. Tjenstemännen wid Stuterierne (tilltalas för tjänstefel) inför wederbörande Under-Rätt. SFS 1837, nr 25, s. 5. De vidsträckta stallängorna, der det berömda Kurnosoffska stuteriets hästar höllos. Wetterhoff Skog 2: 224 (1887). Visserligen upphörde staten (under slutet av 1800-talet) att .. direkt verka för husdjursskötselns förbättring, i det att .. (bl. a.) de af staten underhållna stuterierna upplöstes, men i stället upprättades statsdepåer för hingstar (m. m.). SvH 10: 222 (1909). Alla de engelska fullblod, som Sveriges förnämsta privata stuteri (i Knutstorp) rymmer. Jönsson SkånSomr. 148 (1931, 1935). SFS 1967, s. 1261 (: statens hingstdepå och stuteri). PropRiksd. 1971, 1: Bil. 11, s. 28. — jfr FULLBLODS-, PONNY-, PRIVAT-, RUSS-, STAM-STUTERI m. fl. — särsk. bildl. Finnes uti ett samfund en man, som .. förstår, att med kraftig hand sammanhålla sinnena .. då upplösas samhällsbanden der ej så hastigt, som i det vittra stuteri, som du (dvs. C. A. Nicander) förl(iden) Termin anlade för att upplösas (dvs. Sällskapet Minerva). Sjöberg (SVS) 2: 144 (1816).
2) (†) abstraktare: hästavel (i stuterier) l. stuteriväsende. Aldenstund fordom Rijkz-Rådet .. hafwer efter Wår nådigste befalning till att så mycket bättre befrämia stuterijetz och sto-gångens inrättande (i Skåne, Hall. o. Blek.) .. låtit en wisz Sto-ordning för någon tijd sedan författa och publicera .. ty hafwe Wij (osv.). Stiernman Com. 4: 252 (1680). Hästarnes Ans och Stutterie. Salander Gårdzf. 58 (1758).
3) (numera föga br.) i utvidgad anv. av 1, om inrättning för avel o. uppfödning av andra djur än hästar; anträffat bl. ss. senare led i ssgrna FJÄDERFÄ-, HUND-, KAMEL-, KANIN-STUTERI.
-AVEL. (numera föga br.) avel (se d. o. 6) vid stuteri. Enär till stuteriafwel endast fullgoda djur böra anwändas, skola (osv.). SFS 1872, nr 74, s. 4. BtRiksdP 1892, I. 1: nr 50, s. 5. —
-BESKÄLLARE. beskällare vid stuteri. Tillsvidare skola underhållas: vid Ottenby stuteri .. (bl. a.) 6 stam- eller stuteribeskällare. BtRiksdP 1873, I. 1: nr 1, Bil. nr 5 a, s. 78. Platen Flyinge 25 (1885). —
-BOK. (i sht förr) bok (se bok, sbst.2 1 b) l. förteckning över på olika stuterier (inom ett visst område) förekommande premieringsbara avelshingstar jämte deras stamtavlor; jfr STAM-BOK II. THästv. 1868—69, s. 6. Nordiska stuteriboken. Wrangel (1872; boktitel). Det intresse med hvilket hästafveln inom Malmöhus län omfattas framgår .. deraf, att hushållningssällskapet (bl. a.) årligen .. anvisar .. till utgifvandet af en stuteribok 700 kr. Nathorst LandtbrSk. 46 (1896). Östergren (1949).
Ssgr (förr): stuteribok- l. stuteriboks-förd. införd i stuteribok, stambokförd. SDS 1905, nr 12, s. 4.
-styrelse. (år 1969 upphörd) styrelse (för år 1984 upphörd förening) med uppgift att ge ut stuteribok. SvD(A) 10/4 1920, s. 4. I Sverige utgives .. Rasstambok för ädla hästar i Sverige av Sveriges Stuteribokstyrelse. NFSportlex. (1946). —
-BOKHÅLLARE~0200. bokhållare (se d. o. 1 a) vid stuteri. BtRiksdP 1881, 9Hufvudtit. Bil. 6, s. 18. —
-BYRÅ. (förr) under lantbruksstyrelsen hörande byrå (se d. o. 3) (inrättad 1933 då stuteriöverstyrelsen upphörde o. indragen 1958) för ärenden rörande statens stuterier o. hingstdepåer, hästavelsfrågor i allmänhet samt hästpremieringsväsendet. Motion i 1kam. 1933, nr 310, s. 18. —
-EGENDOM~002. (förr) särsk.: egendom (se d. o. I 3 b) som utgjordes av stuteri. Stuteriegendomen Ottenby. GHT 1895, nr 235 A, s. 3. —
-FÖRESTÅNDARE~00200. (föga br.) person anställd ss. föreståndare (se d. o. 1) för stuteri. Nordforss (1805). ÖoL (1852). —
-HÄST. häst tillhörig stuteri l. häst från stuteri; särsk. (förr) om kavallerihäst. Kyrassiererne, på sina höga stuteri-hästar, til större delen ifrån Mindre Ryssland .. togo sig prägtigt ut i sina hvita, gula och svarta dubbelkyrasser. KrigVAT 1838, s. 327. RidskStrömsholm 114 (1918). —
-INRÄTTNING~020. särsk. konkretare: stuteri; jfr inrättning, sbst.2 1 c. Strömsholms Stuteri-Inrättning. Hofcal. 1813, s. 64. Lundell (1893). —
-KARL. (†) karl anställd vid stuteri; jfr karl 1 g. (På sidan) 64 (i ett arbete om stallmästarkonsten), skänker Förf. okunniga stuteri-karlar den underrättelsen, att utur en nysz födt Föls mun utfaller ett .. stycke kött. AJourn. 1814, nr 119, s. 2. —
-KOMMISSION. (förr) till stuteriöverstyrelsen hörande kommission för beredning (o. handläggning) av vissa ärenden; jfr -överstyrelse o. kommission 5. Efter nådig remiss har stuteriöfverstyrelsen .. öfverlemnat infordradt yttrande af stuterikommissionen. BtRiksdP 1889, 6Hufvudtit. s. 67. Därs. 1902, 9Hufvudtit. s. 54. —
-KUNSKAP~02 l. ~20. särsk. (tillf.) ss. läroämne; jfr lära, sbst. 2. Undervisningen vid (Veterinär)institutet bestrides af .. en professor i husdjursskötsel jemte .. (bl. a.) stuterikunskap. SFS 1892, nr 119, s. 2. —
-LÄKARE. (förr) person anställd ss. tjänsteläkare för personal vid stuteri. SundhetscollBer. 1853, s. 27. —
-MAN. (numera föga br.) man anställd vid stuteri l. som arbetar vid stuteri. Allmänt erkännes att Victor Emannuel sjelf skapat denna häststam, om han också anförtrott dess vidare utveckling åt engelska stuterimän. Wrangel HbHästv. 1118 (1886). TIdr. 1887, s. 133. —
-MÄRKE. (om utländska förh.) brännmärke (se märke, sbst.1 2 e β) utgörande igenkänningstecken för ras l. stuteri; äv. om det speciellt formgivna brännjärn varmed sådant märke anbringas. Äfven de bättre (av de holsteinska hästarna) hafva platta hofvar .. samt en mängd andra sjukdomar som utmärka dessa hästar lika så bestämdt, som det inbrända stuteri-märket. Billing Hipp. 187 (1836). Strax efter afvänjningen brännas .. (fölen) med stuterimärket. Wrangel HbHästv. 1173 (1886). —
-MÄSTARE. person anställd ss. förman vid stuteri. Stuteriemästare vid Kongsöhr, Hr G. O. Schough. SvKrigCivCal. 1805, s. 44. Heinrich (1814). —
-RULLA. rulla (se rulla, sbst.1 1) över hästbestånd i stuteri. Frentzel bevisar .. med stuterirullorna i handen, att för att bilda det nuvarande stuteriet Trakehnen erfordrades 783 ston. THästv. 1870, s. 85. Wrangel HbHästv. 1031 (1886). —
-STAM. (numera föga br.) jfr stam, sbst.3 II 7. Hertigen af Augustenborg .. lät sälja allt som fans qvar af den gamla stuteristammen. Wrangel HbHästv. 1308 (1887). —
-STAT. (förr) det (år 1991 upphörda) statliga stuteriväsendet (omfattande den 1933 upphörda stuteribyrån i Lantbruksstyrelsen, hingstdepåer o. stuterier) med därvid anställd personal, dess utgifter o. inkomster o. d.; jfr stat, sbst.3 II 3; äv. om häri ingående enskild inrättning med personal, ekonomi o. d. Strömsholms Stuteri-Stat. Hofcal. 1811, s. 63. Stuteriöfverstyrelsen med stuterikommissionen och stuteristaten. SFS 1900, nr 12, s. 10. Depåchef, beridare och bokhållare vid stuteristaten. Därs. 1923, s. 230. —
-STYRELSE. styrelse för stuteri; (förr) äv. om styrelse för det 1991 upphörda statliga stuteriväsendet; jfr -överstyrelse o. -byrå. (M. Björnstjernas) militära reorganisationsplaner, hvilka .. liksom hans åtgärder såsom chef för stuteristyrelsen, väckte yttringar af starkt ogillande. MinnSvNH 11: 11 (1872). Hingstar af sistnämda ras (dvs. Norfolkrasen) hafva dock aldrig blifvit anlitade af svenska stuteristyrelsen. Wrangel HbHästv. 1377 (1887). —
-VETERINÄR. veterinär anställd vid stuteri (l. hingstdepå). Wrangel HbHästv. 1227 (1886). Stuteriveterinären vid Strömsholms hingstdepå. Upsala(A) 8/11 1917, s. 3. Stuteriveterinär på stat. SFS 1933, s. 1226. —
-VÄSEN l. -VÄSENDE. sammanfattande, om alla stuterier samt övriga anordningar o. verksamheter o. inrättningar inom ett område (särsk. ett land), som främjar hästavel. KrigsmSH 1800, s. 29. Under (jordbruks)departementet höra lantbruksakademien .. stuteriväsendet med stuteriöverstyrelsen (m. fl.). Kuylenstierna Statsmaskin. 39 (1926). Stuteriväsen. K. instr. för stuteriöverstyrelsen samt tjänstemännen vid statens hingstdepåer. SakregSFS 1920—1929, s. 116 (1935). —
-ÖVERSTYRELSE~00200. särsk. (förr) (fram till 1933, då den upphörde) centralorgan l. överstyrelse för Sveriges hästavel; jfr -byrå. SvNorStatskal. 1821, s. 68. SAOL (1950).
Spalt S 13344 band 31, 1993