Publicerad 1993 | Lämna synpunkter |
STYCKJUNKARE styk3~juŋ2kare, m.; best. -en; pl. =.
mil. t. o. m. 1971 benämning på innehavare av den högsta underofficersgraden inom artilleriet (o. luftvärnet); jfr STYCKE 19, JUNKER 1 e γ, FANJUNKARE, STYCK-STÄLLARE. Jakobsson BevBeklädn. 478 (i handl. fr. 1630). Styckjunkaren .. bör .. efterse at Canoner och Portar äro i ordning. ReglArméenFl. 1788, s. 38. Styckjunkaren wid nämnde kanon såg ute på fältet en man, ridande på en stolt springare. Fryxell Ber. 6: 401 (1833). Nästa utvidgning (efter 1605) av befälskadern inom artilleriet sker först 1609, nu med styckjunkare och konstapel. Josephson o. Schultz UndOffH 1: 61 (1938). Hedberg VackrTänd. 150 (1943). — jfr MUSIK-, RESERV-, UPPBÖRDS-STYCKJUNKARE.
Spalt S 13408 band 31, 1993