Publicerad 1997   Lämna synpunkter
STÅD stå4d, förr äv. STOD, sbst.4, l. STUD, n. (Levander DalBondek. 1: 234 (1943) osv.) ((†) r. l. m.? l. f.? Hildebrand MagNat. 212 (1650: Wijnträädz Stådar), VDAkt. 1699, nr 140 (: vnderståd)); best. -et; pl. = resp. -ar ((†) -er, möjl. äv. att hänföra till sg. ståda (se nedan), Hildebrand MagNat. 213 (1650), Aurivillius Gr. 40 (1684)); förr äv. STÅDA, f.; pl. -or anträffad bl. möjl. föreliggande i formen -er (se ovan).
Ordformer
(stadar, pl. 1665 (sannol. felaktigt för stådar l. stodar). stod(-dh) 1684—1767. studh 1684. ståd(-dh) 1611 osv. ståda 1734. stödher, pl. 1684)
Etymologi
[fsv. stuþ, stodh, sv. dial. stud, stod, ståd; jfr fd. stuþ (d. stud), fvn. stoð (pl. stoðir, støðr, steðr), stuð (pl. stuðir), feng. stuðu (eng. stud); jfr äv. mlt. stūde, fht. stūda, mht. stūde (ä. t. staude), alla: buske; till en rot med bet.: vara styv, stå upprätt, som äv. föreligger i STÖDJA, v.1, o. i gr. στύω, gör styv, lett. stute, stod, stängel; etymologiskt identiskt med STOD, sbst.3, o. -STOD, sbst.1 — Jfr STÖD, sbst.1]
1) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) stolpe l. stör l. käpp l. spröt (se SPRÖT, sbst. 2) o. d. använd (använt) ss. stöd för ngt, stöd, stötta; särsk.: stöd för vinstock, stockstöd. Gräff wjdh Winträäd .. en Groop, .. sedan sätt Wijnträädz Stådar ther vthi, och böij Wijnträädzqwistarna medh sina Drufwor sachteliga neder i samma Gröper, bindt them kringh Ståderna. Hildebrand MagNat. 213 (1650). Vthi ingendera gambla stufwun trösta .. (de spetälska på hospitalet) boo öfwer wintren; ty spartaghen (dvs. sparrtaken) och bördzåssarna (dvs. bölåsarna) äro rutnade, och stadar (sannol. felaktigt för stådar l. stodar) satte vnder taket och rösten. Murenius AV 575 (1665). (Eng.) Prop .. (sv.) stöd, ståda, (lat.) fulcrum. Serenius Uu 3 b (1734). I Bonäs .. stöttade man vidjestörarna (till hässjor) så, att fyra stöttor (ståd) användes för varje vidjestör. Levander DalBondek. 1: 234 (1943).
2) [bildl. anv. av 1 (möjl. med anslutning till STÖD, sbst.1)] (†) stöd l. hjälp o. d. Benen äre the hårdeste delar i itt diwr, torre och kalle, och warda födde igenom en heet förbränning af Sädhennes tiuckaste deel, hela kråppen till stådh och styrckio. Forsius Phys. 225 (1611). — jfr UNDERSTÅD.

 

Spalt S 13799 band 32, 1997

Webbansvarig