| Publicerad 1998 | Lämna synpunkter |
SUPER- ssgr (forts.; jfr anm. sp. 14582):
(4) -MASKIN30~02. maskin med oerhört stor kapacitet, effektivitet o. snabbhet. SvD 24 ⁄ 2 1977, s. 18. —
(6 a) -MAXIMAL30~002. största möjliga. SvD 10 ⁄ 9 1972, s. 17 (om ansträngning). DN 10 ⁄ 9 1972, s. 10 (om prestation). —
(4, 6 b) -MÄNNISKA30~200. om person som är fysiskt l. intellektuellt o. d. överlägsen genomsnittsmänniskan, övermänniska; jfr -man. SvD 7⁄12 1968, s. 14. —
(2) -NATIONELL30~002. som står över nationella motsättningar; äv. i fråga om ledning l. statsskick o. d.: som hänför sig till l. har avseende på en nivå över den nationella. Man måste vara fullständigt blind för att icke förstå, vilken prestige och vilka fördelar, som vårt land skulle kunna vinna av hans (dvs. påvens) närvaro, om man toge tillräcklig hänsyn till hans internationella och supernationella karaktär. Neander Nilsson SpöknKors. 151 (1929). När Walter Hallstein den 1 juli gick från sin post inom EEC innebar det en svår motgång för drömmen om det supernationellt ledda Europa med starka dirigerande institutioner. DN 23 ⁄ 7 1967, Söndagsbil. s. 2. —
(3) -NATURALISM30~0002. (numera mindre br.) supranaturalism. LittT 1795, s. 28. 3NF 6: 1106 (1927). —
(3) -NATURALIST30~0002. [jfr -naturalism] (numera mindre br.) anhängare av supranaturalismen. SvLittFT 1833, sp. 476. Ekbohrn (1904). —
(3) -NATURALISTISK30~00020. [jfr -naturalist] (numera mindre br.) som är l. vittnar om l. har avseende på supranaturalismen. Montgomery-Silfverstolpe Mem. 3: 258 (1823). SvLittFT 1833, sp. 476 (om lydnad). Ekbohrn (1904). —
(4) -NOVA30~20. astron. nova med enorm ljusstyrka. VetenskIDag 282 (1940). Supernova, (dvs.) en sällsynt typ novor som i maximum blir ca 10 magnituder ljusstarkare än vanliga novor. Wallenquist AstrVT 240 (1977). —
(2) -NUMERANT. (†) om nummerkarl med hög(re) rang? Livréer som woro giorde efter Num(m)er och .. brukades af Supernummeranter. KlädkamRSthm 1772, s. 285. —
(4 c α) -NUMERÄR30~002, adj. (i fackspr.) övertalig; jfr sur-numerär. Andersson (1857). Nya supernumerära nyckelbensmuskler. Hygiea 1866, s. 155. Lindskog o. Zetterberg (1981). —
(1) -OKTAV30~02. (numera föga br.) närmast högre oktav, överoktav. Uti manualen (i Lunds domkyrkas orgelverk 1626) voro 10 stämmor, nemligen trumpet 8 f. superoctav 2 f. (osv.). Brunius Metr. 234 (1836). 2NF (1918). —
(5) -OXID1004 l. 30~02. (i ä. kemiskt fackspr.) oxid innehållande en högre halt syre än ifrågavarande ämnes vanliga oxid, peroxid. VetAH 1812, s. 40. De indifferenta oxiderne indelas .. på grund af olika syrehalt i suboxider .. samt superoxider, som innehålla en större mängd syre än de basiska oxiderna. Almström KemTekn. 1: 28 (1844). jfr barium-, bly-, didym-, mangan-, natrium-, silver-superoxid. —
-OXIDERA. [avledn. av -oxid] (†) åstadkomma att ett ämne förenas med hög halt av syre. VetAH 1813, s. 56. Berzelius ÅrsbVetA 1828, s. 167. —
(1) -PELLICIUM sɯ1perpäli4sium, äv. 100302, n.; best. -pelliciet; pl. -pellicier. (-ceum 1936. -cium 1869 osv.) [jfr t. superpelliceum; av mlat. superpellicium; senare leden är senlat. pellicium, päls, till pellis, skinn (se päls)] (förr) om rakt nedhängande överdragsplagg (vanl. av vitt linne) med vida ärmar som vid vissa prästerliga förrättningar bars av präst ovanpå den päls- l. skinnrock som vintertid var nödvändig i de kalla o. oeldade kyrkorna. Forssell Hist. 1: 173 (1869). Mycket ofta omtalas (från medeltiden) en del af den presterliga drägten, som kallades superpellicium, derföre att den bars öfver kläder, som voro fodrade med skinn. Hildebrand Medelt. 3: 591 (1901). —
(4) -PLAN30~2. jfr -bombplan. Ny storraid med superplan mot japanska hemorten. UNT 14 ⁄ 12 1944, s. 7. —
(4 c α, 6 a) -PLASTISK30~20. (i fackspr.) i hög grad plastisk.
a) motsv. plastisk 1. Det (kan) visas, att den superplastiska stilen vid denna tid (dvs. 400-talet) hade anhängare såväl i olika italienska huvudorter som i Sydfrankrike. Roosval FornkristK 75 (1933).
b) motsv. plastisk 2. Nya superplastiska material kan betyda att metallindustrin får tänka om! NTeknik 1970, nr 29, s. 3. Superplastiska legeringar. TT 1976, nr 6, s. 46. —
(4) -PLUS. (†) överskott; äv. om extra tullavgift (för salt); jfr superflu, superfluss o. surplus 2. BtHforsH 1: 95 (1643). Superplusen aff stadzkiällare frijheeten kan K. M:t .. icke efftergifua. BtÅboH I. 10: 147 (1668). HärnösDP 1693, s. 43. —
-POSITION30~002.
1) (numera mindre br.) till 1, om ngts placering l. ställning o. d. ovanpå l. över ngt; äv. konkret(are), om ngt som avsatt sig på ngt. Berzelius (o. Palmstedt) Brevväxl. 1: 228 (1824). Grafiska föreställningar kunna begagnas .. Till att utmärka olika föremål, som följa hvarandra i en viss ordning, genom antingen superposition eller succession. Pasch ÅrsbVetA 1840, s. 98. Likväl då man betraktar de stratifierade bergarternas superposition på hvarandra .. samt de i dem funna petrifikaternas beskaffenhet .. kan man bedömma deras ålder relatift till hvarandra. Frey 1845, s. 195. Lindskog o. Zetterberg (1981).
2) [eg. bildl. anv. av 1] fys. benämning på det fysikaliska fenomen som består i svängnings- o. vågrörelsers förstärkande l. neutraliserande samverkan, då de möter l. korsar varandra, överlagring. Edlund ÅrsbVetA 1853, s. 59. Ringarna möts och lagras över varandra under en kort tid — man kallar detta superposition — varvid ett visst mönster bildas på vattenytan. BergvallFysGymn. 3: 12 (1969).
Ssgr (i fackspr.; i allm. till -position 2): superpositions-lag(en). om det förhållandet att t. ex. en krafts verkan är oberoende av andra samtidigt verkande krafter. Dahl o. Wallmark MatTeknHb. 192 (1949).
-princip(en). om det förhållandet att när två vågrörelser l. svängningar möter varandra är effekten summan av de båda vågrörelsernas verkan. BonnierKL 11: 265 (1927). Vi har nu givit två exempel på superpositionsprincipen, som säger att då två störningar i form av pulser eller vågrörelser möter varandra är den resulterade pulsen summan av utslagen i de båda störningarna. BergvallFysGymn. 3: 12 (1969).
-ställning. till -position 1. (numera föga br.) Rullstenskransar .. synas ligga skiktade öfver hvarandra i superpositionsställningar. Fennia 36: 247 (1915). —
(6 c) -PRODUCERA30~0020. (tillf.) mycket skickligt producera (ngt). Bergman, vår främsta kulturtillgång, inkallas och superproducerar och regisserar Mozarts ”Trollflöjten”. DN 12 ⁄ 1 1975, s. 34. —
(3, 4) -REALISM30~002. särsk. (konst.) om konst(riktning) som i sin exakta verklighetsåtergivning gör intryck av att vara fotografi, fotorealism, hyperrealism. SvD 22 ⁄ 9 1973, s. 5. —
(3, 4) -REALIST30~002. konst. konstnär som strävar efter superrealism, konstnär som skapar superrealistisk konst; stundom äv. om litterär surrealist. NTid(B) 1 ⁄ 10 1926, s. 8 (om litterär surrealist). ICAKurir. 1983, nr 17, s. 4. —
(3, 4 c) -REALISTISK. konst. som har avseende på l. har samband med l. är präglad av l. karakteriseras av superrealism; om konstnär: som representerar l. ivrar för superrealismen; äv. om författare, skola o. d.: som har den speciella karaktär som är utmärkande för surrealismen. NTid(B) 1⁄10 1926, s. 8 (om litterär skola). Söderberg Lucie-Smith Konst. 455 ( 1977; om konstnärer). Därs. 472 (om stil). —
(4 c α, 6 a) -REN30~2. mycket l. oerhört ren. Man försöker nu skapa superrena rum och sterila farkoster för färder till främmande himlakroppar. TT 1966, s. 637. —
(6 a) -RIK30~2. mycket l. oerhört rik. Äldre dollarstinna miljonärer, superrika änkor från Amerika ger sig ut på kryssningar till Tahiti, Samoaöarna och Singapore, till Västindien och Bermuda. AB 14⁄4 1965, s. 18.
Spalt S 14596 band 32, 1998