Publicerad 2000   Lämna synpunkter
SVÄRK, n.; utom i ssgr anträffat bl. i sg. obest.
Ordformer
(sverk 1873—1891 (: sverklist). svärk 1858—1890 (: svärkträ))
Etymologi
[av ovisst ursprung; möjl. samhörigt med sv. dial. tsvärka, tsverka, sätta sig på tvären, bildat till TVÄR; jfr äv. sv. dial. tvärk i uttr. på tvarka, på tvären]
(†) om (särsk. till parkettgolv avsedd) brädsida sågad tvärs över l. vinkelrätt mot fibrerna (se FIBER 2), tvärträ; motsatt: långträ; särsk. i sådana uttr. som sammanfoga l. sammanlimma på l. över svärk, medelst not (se NOT, sbst.4) l. fjäder (se d. o. II 3) l. spont (se d. o. 1) sammanfoga l. sammanlimma två trästycken, så att fibrerna i dem löper vinkelrätt mot varandra. Ganska fördelaktigt är det att lägga lagen så, att deras .. trådars rigtningar korsa varandra, hvilket man beteknar genom uttrycket: sammanlimma öfver sverk. Eneberg Karmarsch 1: 25 (1858). Hopsättningar på sverk (vid ett inom väggar slutet rums afdelning genom skiljeväggar). Därs. 194. Stålet griper in i träet under en oföränderlig vinkel, och skärningen verkställes på snedden öfver brädet, hvarigenom detta kan föras såväl på långträ som sverk. TT 1873, s. 219.
Ssgr (†): SVÄRK-LIST. list (se list, sbst.2 3 a) sammanfogad med (ett antal) ”svärkträn” medelst not (se not, sbst.4) l. fjäder (se d. o. II 3) l. spont (se d. o. 1) (för att förhindra att golvyta buktar l. kröker sig). Sammanfogningar i samma plan, hvarvid trästyckenas fibrer löpa vinkelrätt emot hvarandra. .. Detta fall förekommer i synnerhet då man begagnar så kallade sverklister. Eneberg Karmarsch 1: 187 (1858). WoJ (1891). —
-TRÄ. tvärträ. Man betecknar .. med sverkträ, (Querholz) den rigtning, som i trådarnes plan är rätvinklig emot desamma. Eneberg Karmarsch 1: 4 (1858). En af längd- och sverkträ hoplimmad skifva. TT 1877, s. 112. Träet, sådant det visar sig i tvärsnittet, kallas ändträ .. rätvinkligt eller tvärt öfver fibrerna svärkträ eller tvärträ. HBPedSnick. 48 (1890).

 

Spalt S 15413 band 33, 2000

Webbansvarig