| Publicerad 2001 | Lämna synpunkter |
SÅGA, v.2; -ade.
(†)
1) refl., om vatten l. vattendrag o. d.: sakta (fram)sippra l. (fram)sila, sila sig (se SILA 3). Till att affhålla watnet (i trädgården) kan man .. graffwa diupa brunnar dijtt watnet samkar sig, item kan man och graffwa diupa diken .. så drager sig watnet under iorden emellan stenarna och såger sig alltid utföre om thet haffwer något affall. Rosenhane Oec. 91 (1662). Såga sig .. säjs äfv. om vattuådror i jorden, för Sila sig; men är mindre brukligt. Weste FörslSAOB (c. 1817).
2) intr., om träd: vätska sig, sava (se SAVA, v.1 II 1). (Barken) skalas af, då tallen sågar, och torkas i solen, giömes in hyemem. Linné Skr. 5: 66 (1732).
Spalt S 15918 band 33, 2001