| Publicerad 2001 | Lämna synpunkter |
SÄLLAN säl3an2, adv. o. (numera föga br.) adj. oböjl., förr äv. med belagd böjning (Lucidor (SVS) 283 (1672: Ett .. Sellant Paar)); ((†) komp. adv. sällare Hildebrand MagNat. 61 (1650), SvMerc. IV. 1: 381 (1758). sällnare Cederhielm PVetA 1740, s. 10, Bergman Hancken 249 (1929); superl. adv. sällanst Ström SvenskOrdspr. 86 (1926)).
I. ss. adv.
1) ss. beteckning för att ngt görs l. sker (l. gjorts l. skett) ett fåtal gånger med förhållandevis långa mellanrum, ungefär liktydigt med: (endast) en enstaka gång, (endast) tillfälligt(vis); nästan aldrig, (endast) undantagsvis; i förb. med negation, litotetiskt, särsk. i uttr. inte så sällan, rätt l. ganska ofta; motsatt: ofta. Sällan har jag blivit så glad. Tråkigt att de så sällan hör av sig numera. G1R 1: 272 (1524). 30 (juli) skars kornett her widh gården, huilket selden pleger ske så tideligen på årett. Carl IX Cal. 65 (1589). Thet är til beklagandes at .. läran om dopet är .. af sig kommen, så wida, at then mechta sellan drifwes i Gudz församlingar .. och ännu sellare blifwer then barnenom förehållen af föräldrarna. Swedberg SabbRo 518 (1710). Något djupare snille röjde sig deremot sällan i .. (Nicanders) föredrag. Sturzen-Becker SvSkönl. 120 (1845). Då E. L. menade, att han borde tagit frun med, kom Lohm med ett ord: att han så sällan träffade sin fru, de levde inte tillsammans. Johnson Kommentar 127 (1929). Sällan har jag sett en människa i en så vulgär situation som denna dam. Martinson BakSvenskv. 126 (1944). Det händer ju inte så sällan att jag av ren taktkänsla låtsas ha glömt ett och annat. Hedberg DockDans. 87 (1955). Hon bor i Bonn och hälsar mycket sällan på. Mankell Villospår 343 (1995). — särsk. i ordspr. Een olycka är sielden all. SvOrds. A 5 b (1604). Sällan rychte vthan rooth. Grubb 696 (1665). Olÿckan kommer sällan eensam. Celsius Ordspr. 1: 96 (1708). Sällan vållar en att två träta. Granlund Ordspr. (c. 1880).
2) (vard.) i förbleknad anv. av 1, ss. förstärkt negation, särsk. i svar: alls icke, ingalunda; knappast; nej! Nåh blygs du inte att svara så? .. Sällan. Wetterbergh Selln. 284 (1853). Lovisa. Släpp inte brickan, Johanna! Johanna .. Sällan, mamsell lilla! Hedberg SkadInte 37 (1870). Hör du Gottfrid, du kunde gärna ta å tvätta däj ett tag. — Sällan — dä kommer en kolskuta i nästa vecka. Strix 1903, nr 1, s. 3. Släpp mig genast! — Sällan, broder! svarade jag snävt. Tullberg MordSällsk. 299 (1950). Sen kommer du här och inbillar dig att .. (myndigheterna) snällt ska ändra i sina papirer, ifall du knäpper dom på näsan ett slag. Men sällan, gosse, det kan jag tala om. Gustaf-Janson Kiv. 285 (1971).
II. ss. adj.
1) (†; se dock slutet) sällan l. sparsamt förekommande; om gäst: som icke hälsar på så ofta som önskat; sällsynt. Then sellan foglen Phenix. PErici Musæus 2: 7 a (1582). En sellan gäst j huset. Därs. 4: 78 a. Så länge Dygden är, (hurr sellan hoon og är) / Skal allt Dygd-Afwel lell Herr Wibbling hålla kiär. Lucidor (SVS) 294 (1672). — särsk. (numera föga br.) i uttr. en l. någon sällan gång, en l. någon enstaka gång. En sällan gång. MRieck-Müller enl. SoS 1906, s. 175. D’Annunzio, ”kommendanten i Fiume”, såsom Duse efter äventyret i Fiume brukade kalla honom, då hon någon sällan gång kom att nämna hans namn. Wall Männ. 45 (1926).
2) (†) som är sällsynt, övergående i bet. dels: märkvärdig l. sällsam l. ovanlig, dels: värdefull. Then sellan gåffuona. Balck Musæus S 5 a (1596). Så är det doch en sällan händelse. Rudbeck Atl. 1: 51 (1679).
3) (†) om tal(ande): sparsam (se d. o. 2 c), som brukas i ringa utsträckning. At een Jungfrws .. Taal skal wara försichtigt, tuchtigt, siällan. Schroderus Albert. 1: 47 (1638).
-vara. Man handlar den dagliga maten i närmaste butik men far till tätorten-staden för att skaffa ”sällanköpsvaror” i specialaffärer. SvD(A) 14 ⁄ 6 1959, s. 11. Det är sällanköpvarorna som svarar för den största omsättningsökningen. Det gäller särskilt hemutrustning, möbler, cykel och sport samt konfektion och ekipering. SvD 11 ⁄ 3 1986, Näringsliv s. 1. RådRön 1998, nr 8, s. 24.
-SPORD. (†) om dygd: sällsynt l. enastående. The älendes och fromes befordring, huilkit en sellansporda högha Drotninga dygd och gåffuo är. AAAngermannus FörsprKyrkiost. A 7 a (1587). Swedberg Schibb. 378 (1716). —
-SYNT. (†) sällsynt. Hwad elak wana giordt så sällansynt och rart, / Har tiden tå och tå likwäl giordt vppenbart. Kolmodin QvSp. 1: 239 (1732).
Spalt S 16155 band 33, 2001