Publicerad 2003   Lämna synpunkter
TELLURAT telɯra4t, n.; best. -et; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. tellurat; till TELLUR o. det i namn på salter vanliga ordslutet -at (jfr KARBONAT, NITRAT, SULFAT)]
kem. om vart o. ett av tellursyrans salter. Berzelius FörsökMin. 43 (1814). Låt mig veta, om jag får några flere seleniater, tellurater m. m. .. så at jag får göra serien färdig åt Öhngren at räkna ut. Dens. Brev 13: 92 (1827).

 

Spalt T 744 band 34, 2003

Webbansvarig