| Publicerad 2004 | Lämna synpunkter |
TILLTAG til3~ta2g, n.; best. -et; pl. = (se f. ö. TAG, sbst.1).
a) motsv. TILLTAGA 1 a β: bemäktigande, tillskansande; äv. konkretare: tillgrepp. G1R 18: 804 (1547). Effter han, genom sitt långliga roof och tilltagh, till een så stoor rijkedom kommin var. LPetri Kr. 33 (1559). Obehöriga tilltag från fogdarnes sida. Nordström Samh. 1: 347 (1839). Gumman märkte icke tilltaget utan bar väskan till Mänttä, där den befanns vara tom. Lampén HTvFinl. 174 (1919).
2) (numera knappast br.) motsv. TILLTAGA 1 c slutet α’, β’, om företag l. försök, vanl. med bibegrepp av beslutsamhet l. djärvhet l. våghalsighet o. d.; äv. övergående i bet.: (överlagt l. beslutsamt osv.) handlande l. agerande; åtgärd; jfr 3 o. TILLBUD 3, TILL-GREPP 2. I synnerhet rönte K. Academien .. (C. Ehrenpreus) kraftiga och mägtiga tiltag, i det, som nu bäst betarfvades. Carlesson ÅmVetA 1760, s. 28. Pris ware raskt beslut, ty djerfwa tilltag / Slå ofta bättre ut än djupa planer. Hagberg Shaksp. 1: 427 (1847). Enhälligt slöto sig upländingarne till Engelbrekt och tackade honom för hans fosterländska tilltag. Wieselgren Bild. 303 (1889). Av .. (B. von Beskows) poetiska arbeten äro nog hans historiska dramer i Schillers anda de mest anmärkningsvärda, även om de mera äro alster av tilltag än av ingivelse. Schück o. Warburg Huvuddr. 3: 154 (1918). (Hauges) religiösa kallelse blev liksom hans köpenskap och ekonomiska tilltag medel i kampen för människors omvändelse. KyrkohÅ 1958, s. 251. StSvTyOrdb. (1989).
3) [utvecklat ur 2] om obetänksamt l. olämpligt l. självsvåldigt försök l. företag l. handlingssätt; påhitt, påfund; stundom äv. (i sht skämts.) om initiativrikt o. d. handlingssätt l. påhitt o. d. (med kvardröjande bet. av 2); förr äv. övergående i bet.: (obehörig) inblandning (se INBLANDA 4), (oönskat) ingrepp (se d. o. 5 (b)); i ä. språkprov stundom svårt att skilja från 4; jfr TILLBUD 3. Ett barnsligt, dumt, fräckt tilltag. At .. (kvinnor) retat sina män til regerings-lystnad och skadeliga tiltag emot riket. Schönberg Bref 1: 105 (1777). Det förnuftsvidriga i materialismens tilltag, då den ur det döda vill härleda det lefvande, den sjelfmedvetna och fria personligheten utur den tröga massan. Trana Psych. 1: 83 (1843). Det är en blodig, en förbannad gerning, / Ett gudlöst tilltag af en blytung hand. Hagberg Shaksp. 2: 316 (1847). De norska damerna voro högst upprörda öfver en mans tilltag att vilja lära dem huru de skulle ställa om i sina hus. Samtiden 1873, s. 204. Om Tyskland ej blir nation, kan man aldrig vara säker för Frankrikes tilltag och inflytelse på kontinenten. Tegnér Armfelt 3: 427 (1887). Inom den moderna barnpsykiatrin .. (talar) man .. inte om barns olater eller fula tilltag utan .. (använder) termer såsom missanpassningssymtom, psykologiska felreaktioner e. dyl. SocÅb. 1945, s. 20. Sist han slagit upp ett ord i Nordisk Familjebok hade han fått beröm för sitt tilltag. Hedberg DockDans. 236 (1955).
4) [utvecklat ur 2 (o. 3)] (†) anfall, angrepp; särsk. i uttr. tilltag (e)mot l. på ngn l. ngt; jfr 3 o. TILLBUD 3. Boëthius Sedol. 147 (1782). Krig och våldsamma tiltag. 2VittAH 1: 121 (1786, 1789). Stige den Riddersman fram, som någonsin sedt mig .. tillåta tilltag emot min ära. AdP 1789, s. 237. Ryssarnes tilltag på Polen, på grekerne och på Krim. Warburg Ehrensvärd 211 (i handl. fr. 1789). ÖoL (1852).
Spalt T 1412 band 34, 2004