| Publicerad 2002 | Lämna synpunkter |
TAG ta4g, sbst.1, n.; best. -et; pl. =.
1) (†) motsv. TAGA, v. I 1: tagande (på ngt), beröring. (Lat.) Tactus .. (sv.) Tagh. VarRerV 15 a (1579).
2) motsv. TAGA, v. I 2: förhållandet l. handlingen att (ngn med) ngt (särsk. handen) tar l. fattar l. griper l. håller ngt l. ngn(s kroppsdel) (i kläm mellan fingrarna o. mellanhanden), grepp; särsk. konkretare, om enskild omgång av sådant tagande l. gripande; äv. i utvidgad l. bildl. anv. Londée Kellner 9 (1739). De händer, hvilka höllo honom, hade ej rätt säkert tag. Rydberg Sägn. 35 (1874). (När jag fick se den stora sjöormen) sprang jag fram och fick fatt i en yx. Jag tog ett riktigt tag med båda näfvarna. Geijerstam MPojk. 90 (1896). Det är möjligt att vid omnämda taget i rockkragen Prof. Engeström kommit att vidröra Doc. Petterssons hår, men för mig, som var bakom, var icke något sådant synbart. Bååth-Holmberg Morf. 2: 37 (1910). Den klara och vita dag, / .. Som löser min själ utur mörkrets tag / Och ger vägen ett mål — trots allt. Lannerdahl Korsf. 6 (1933). — jfr FAMN-, GRABB-, KARLA-, NAPPA-TAG m. fl. — särsk.
a) i uttr. betecknande att ngn tar l. griper ngt l. ngn l. har l. behåller grepp i l. om ngt l. ngn, särsk. ta l. fatta l. gripa l. hugga l. ha l. hålla (fast l. stadigt) tag i (äv. om, förr äv. uti) ngt l. ngn; äv. i utvidgad anv., om sak, särsk. i uttr. ta tag i ngt, fastna i ngt. Fattar tag. Björkegren 2175 (1786). Ett isutsprång .. brast under Hugi .. Lyckligtvis hade en följeslagare tag uti andra ändan af en lång staf som Hugi förde. SKN 1843, s. 31. Hennes tal .. griper fast tag om läsarens fantasi. Andersson GrDram. 188 (1890, 1910). Kanonens lägst gående hjul tog tag i en tufva med den påföljd att kanonen .. stjelpte omkull. SD(L) 1901, nr 130, s. 2. Han håller ett gott tag i pennan som om den vore hans himlastege. Johnson Nu 89 (1934). Han högg hårt tag i de buskar och klipputsprång han nådde. Edqvist Musik 48 (1946). Med en violinists skicklighet fick han råttan att hoppa och spritta som i flykt uppför armen, innan han återförde den genom att ta tag i svansen. Jersild 50Fräls. 33 (1984). — särsk.
α) i uttr. få tag i (äv. på, förr äv. uti) ngt l. ngn, lyckas ta l. gripa i ngt l. ngn; särsk. i utvidgad l. bildl. anv. (jfr β): finna l. komma i disposition av l. i kontakt med ngt l. ngn. Sahlstedt (1773). (Matrosen som föll ned) var .. så lycklig, at han i fallet fick tag uti bramstaget och blef därigenom räddad. Landell Bligh 17 (1795). Kan jag få tag på Tengborg ännu en gång, skall jag nedsända med honom till dig våra senaste Beiträge zum Verderbniss des academischen guten Geschmack. BrefNSkolH 328 (1811). Jag fick genom annons tag på en enrumslägenhet. Lo-Johansson Förf. 83 (1957). Det är en rik flicka .. han har fått tag i. Olsson Sab. 77 (1985).
β) i bildl. anv. (jfr α), i uttr. ta tag i ngt (särsk. o. numera i sht en svårighet l. ett problem o. d.), betecknande att ngn beslutsamt o. målmedvetet börjar behandla l. bearbeta l. ägna sig åt ngt. Allt det der skall nog blifva annorlunda, låt mig bara taga tag i saken! Knorring Ståndsp. 2: 172 (1838). Ta tag i skattesystemet .. Det går inte att beskatta .. 50 procent arbetstagare så att vi kan omfördela till de övriga .. Det är hög tid att ta tag i frågorna. SvD 16 ⁄ 3 1983, s. 3. Ta tag i den oro som nu finns. GbgP 26 ⁄ 11 1987, s. 2. Vi är fyra från det egna lägret som vill ta tag i det här (dvs. bråket mellan skinnskallar o. invandrare). SDS 29 ⁄ 5 1995, s. A3.
γ) abs., utan angivande av var ngn tar l. har tag; jfr b. Med ett halft löfte har man ej nog godt tag för att kunna gripa någonting från kungl. kammarrätten. MoB 7: 49 (1806). En änterhake föll tungt ned bredvid honom, följde skrapande ut med relingen ett ögonblick och tog tag. Runeberg (SVS) 7: 17 (1833). Smärtan (i bröstet) är olidlig då .. (den lille) suger tag, olidlig och ändock så ljuvlig som intet annat i världen. Martinson OsynlÄlsk. 66 (1943).
b) i uttr. betecknande att ngn inte fortsätter att hålla fast ngt l. ngn, särsk. släppa (äv. tappa) taget l. sitt tag; äv. abs. (jfr a γ). Holmberg 2: 495 (1795). Kronofogden .. var dock icke den man, som så lätt släppte taget. Topelius Vint. I. 2: 135 (1867, 1880). Nu har sorgen och tomheten släppt sitt tag om mig. Wassing Dödgr. 246 (1958). Då jag klättrade ner (från trädet) kom skräcken. Jag var rädd att tappa taget och falla. Johansson GogAns. 32 (1989).
c) i fråga om tvekamp l. brottning l. slagsmål o. d.; särsk. i uttr. hårda tag; i sht förr äv. i uttr. ta ett tag med ngn; äv. mer l. mindre bildl. Det var hårda (l. tuffa) tag när de bråkade med varandra. (Han) ref .. håret och skar tenderna, och sade Pastoris hustro att i dagh skall blifwa en dunderdag och wij skole taga hwar annan ett tagh och sädan skall blifwa alt. HärnösDP 1662, s. 4. Jag rår min Owän ey at gee sig vthi taag / Med detta Him(m)els Folck. Rosenfeldt Roo B 3 a (1686). (Det är) icke så klart, huruvida, om han genomskådat .. (förrädarnas) hyckleri, oförskräckt tagit ett tag med dessa dåliga människor .. hans ställning därigenom blifvit säkrare. Dahlgren Stanley 2: 215 (1890). Sorgen (över den förlorade sonen) tog hårda tag med honom. Lagerlöf Jerus. 1: 315 (1901). Moderaterna .. hade frågat när justitieministerns aviserade ”hårdare tag” (mot fängelseinternerna) kommer. SvD 5 ⁄ 12 1987, s. 8. — jfr ARM-, KRYSS-, LIV-, STRUP-TAG m. fl.
d) (numera bl. i vissa kretsar) i uttr. vara i (äv. på) taget, om fisk, särsk. gädda: vara benägen att ”ta” (jfr TAGA, v. I 2 a β) l. nappa. Will någon fara medh Slant eller Dragh effter Gäddor, han giöre thet på then tijden tå Gäddan är i Taget, elliest swälger hon intet. IErici Colerus 1: 67 (c. 1645). Det påstås, att om gäddan lekt under ny, så skall den wara bäst i taget under nedan, och twertom. UpprFiskaren 12 (1847). Gäddorna är på taget! Blomberg MolnBröd. 219 (1932). Färnan .. är alltid ”i taget”. DN(A) 8 ⁄ 5 1966, s. 28.
3) med kroppsdel (särsk. extremiteter, särsk. arm(arna)) utförd svepande l. dragande l. omgripande (ss. för att ta ngt o. föra till sig (jfr TAGA, v. I 3)) l. skjutande rörelse; äv. om sådan rörelse ingående i l. ss. del av rörelseschema; äv. i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv. At, Bröstet af styfwa Taag och starckt lyfftande .. sönderbråkat är. Kempe Graanen A 7 b (1675). Ladstocken drager man vth i 3 togh, och tredie taget fattar man honom medh förwändh Hand. Söderman ExBook 56 (1679). Mannerhejm lär vara vid detta taget i Aken och har jag intet haft tidning af honom sedan i Venedig. CAEhrensvärd Brev 1: 48 (1781); jfr 5. Hon .. förde sin lilla lock-kam ett par tre tag genom den glänsande mörka silkeslocken. Snellman Gift. 1: 15 (1842). Om kött skall bultas, gör det med fuktad köttklubba med några få, kraftiga tag och mot muskeltrådarna. StKokb. 336 (1940). Vardagens arbetsglädje kom från Remberg och Karlgren. Obyråkratiska, redo att när som helst själva ta ett tag i taljan. UrDNHist. 2: 249 (1953). — jfr FIL-, KAM-, PUMP-, RYCK-, SPAD-TAG. — särsk.
a) om distinkt sådan rörelse uppfattad ss. enhetligt rörelseförlopp. Lien .. förd af ett par kraftiga skånska armar, i de bekanta lugna, säkra tagen, har ersatts af skördemaskinen. Quennerstedt Tal 1902, s. 3. — särsk.
α) i fråga om rodd o. d. Sylvius Curtius 651 (1682). Så iväg fram till sjön där ekan väntade. Han rodde med starka tag mot ön. Husáhr Jeriko 131 (1958). jfr PADDEL-, ÅR-TAG m. fl.
β) (numera mindre br.) i fråga om spelning på stråkinstrument, drag (se d. o. I 12 a). Strand NeliSuec. 52 (1753). Jag skall just icke berömma violen, men spelmannen hade en god vilja .. Karin .. syntes med strålande ögon följa stråkens tag. Almqvist AMay 22 (1838). Han tog ett tag med stråken för att pröva stämningen. Östergren (1954). jfr STRÅK-TAG.
γ) i fråga om simning. NordIdrL 1901, s. 291. Ska du hålla i kanten och öva tagen med benen nu då! Born RopSten. 65 (1991). jfr SIM-TAG.
b) i uttr. betecknande att ngn anstränger sig l. lämnar märkbara spår, särsk. i fråga om penningutgift, särsk. i uttr. ta ett djupt tag i börsen o. d.; äv. om sak, betecknande att ngt kostar mycket pengar o. därmed är en påfrestning. Har väl någonsin en man med sitt ord tagit djupare tag i människornas samveten än (Johannes döparen)? Beskow Pred. 65 (1901). De snåla Lindholmarna hade tagit ett djupt tag i pungen och ställt till en bal till hennes ära. Lindqvist Dagsl. 3: 177 (1904). Dessa båda satsningar tar djupa tag i budgeten. GbgP 3 ⁄ 3 1997, s. 14.
c) i förb. med beskrivande uttr., särsk. i uttr. (med l. i) sådana l. sådana tag, särsk. friska (i sht förr äv. duktiga l. rappa l. raska l. starka) tag; äv. med anslutning till e; utan prep. i sht förr äv. i adverbiell anv. Ifrigt tag. Juslenius 298 (1745). Ökan var klar i rappa tag. Melin Dikt. 1: 117 (1888). Du får allt knoga på dugtiga tag med bönen, om de’ ska’ hjelpa nå’t för min syndiga själ. Roos Strejk. 67 (1892). Renoxen .. hugger .. i sig lemlar friska tag och slickar sig om munnen efter mera. TIdr. 1897, s. 151. Sommaren 1916 sammandrogs i Karlskrona en marinens flygskola med uppgift att utbilda personalen i alla yrkets finesser. Det var friska tag och hårda slängar. VFl. 1938, s. 13. Nu gäller det bara för dej att snabba tag anmäla dej till (scoutlägret). Stormlyktan 1981, nr 1, s. 19.
d) i uttr. vara l. komma (riktigt) i tagen, förr äv. taget, vara l. komma i gång (med att arbeta l. roa sig o. d.); äv. (numera bl. mera tillf.) komma ur tagen, i fråga om att ha mist förmåga l. kraft att verka l. handla l. arbeta o. d.; äv. ta nya tag, på nytt börja arbeta l. anstränga sig o. d. Ge nu Flöjterna en ton, / Blås för hela laget. / Nymphen är i taget. Bellman (BellmS) 1: 22 (c. 1769, 1790). Det varma vattnet var ännu icke inkommet, och därföre hade pastorn icke heller kommit i taget. Carlén Köpm. 1: 160 (1860). Trots all denna vedermöda betslade .. (Sancho Panza) upp sin åsna, som .. kommit något ur de vanliga tagen genom dagens stora frihet. Lidforss DQ 1: 141 (1888). Han är en baddare att predika, kyrkoherden, när han kommer i tagen. Strindberg TrOtr. 4: 6 (1897). Gustaf Engström sjunger och gycklar och är riktigt i tagen. Hellander Teaterorig. 91 (1900). Nu hade man kommit i tagen att berätta. Edqvist MannHav. 17 (1967). Jag bad att Harriet skulle .. kontakta mig och säga att vi skulle börja om igen och ta nya tag. Evander Härl. 192 (1975). — jfr ARBETS-, LÄS-, PRAT-, SPEL-, SUP-TAG m. fl.
e) närmande sig l. övergående i bet.: handlande, handling (jfr f); äv.: sätt att handla l. bete sig; jfr c. Serenius (1741). (Den maskerade mannen) tycktes ha glömt sin rol och råkat in i några gamla tag. Strindberg RödaR 103 (1879). Visst är jobbet tungt, men lär man sig tagen och arbetar på rätt sätt så klarar även kvinnor att avverka skog. DN 15 ⁄ 6 1987, s. 17. — jfr POJK-TAG. — särsk. i uttr. av typen vara ngns tag, vara som ngn beter sig, vara ngns sätt, ha (rätta l. gamla) tagen i sig, som följd av erfarenhet kunna göra ngt, ha rätta tagen (med ngt l. ngn), vara skicklig; äv. i opers. uttr. av typen vara l. bli (rejäla l. andra) tag i ngn, betecknande att ngn är l. blir duglig; äv. i negerade opers. uttr., betecknande att ngn inte duger. Till .. (Bexell) sade ErkeBiskopen .. att han hade ännu ”gamla tag i sig”, emedan Bexell .. rätade sig för att gå i procession. Stenhammar Bref 1: 9 (1834). (Pojkarna) ha blivit rädda och pjunkiga. Det skall bli andra tag i dem nu, då jag tar hand om dem. Lagerlöf Saga 222 (1908). Lappen .. hade sett när Pertula högg i (för att dra upp båten) och småmyst för sig själf och menat att — det var tag i pojken. Berg Sjöf. 183 (1910). Han må prata om pengar .. rätta tagen med dem har han inte. Hallström Händ. 105 (1927). Hästen får ju aldrig trava undan. Nej, snärten på ryggen och låt honom löpa, det är mina tag. Böök HistHall. 155 (1934). Inga tag .. Alldeles för beskedligt. — Alldeles för tamt. — Skulle behövas litet krydda. Hammarling Wodehouse BillErövr. 12 (1937). Kom ihåg att jag lyfte en bryggerihäst för att få ihop till pilsner åt mina gäster på 50-årsdagen .. Jag hade tagen i mig från tiden då jag välte omkull oxarna på nämndemansåkern. Wassing Dödgr. 13 (1958).
f) om var särskild rörelse l. handling som ingår i serie av rörelser l. handlingar l. blott utgör del av ett kollektivt helt; äv. övergående i bet.: omgång (se d. o. II 10), gång (se d. o. II 1); i vissa språkprov svårt att skilja från 5; jfr REPRIS 7. Det var för några år uppå en vacker dag / Som jag det nöjet ville smaka / At åka skridsko några tag. Lenngren (SVS) 1: 356 (1783). Då ryggvanten är renhyflad på rätsidan, afhyflas den ytterligare ett par tag på tvären vid ändarne. AHB 117: 17 (1883). Min far kommer hem … finner .. sina pengar borta! Så ringer han — på den der klockan … två tag efter betjenten — och så skickar han efter länsman. Strindberg Julie 71 (1888). Ett tag tjöt .. ångvisslan, ett ordentligt tag, så det slog lock för öronen. Hedberg Prins 67 (1936). — särsk.
α) om var särskild handling l. muskelrörelse varigm luft indrages i lungorna; äv. om drag l. bloss på tobakspipa o. d. Knöppel Reg. 47 (1741). Haraldson .. drog ett djupt tag ur snuggan. Carlén Rosen 144 (1842). Der låg en kämpe död, i sista tagen / Der rosslar en, en annan qvider der. Kullberg Tasso 1: 179 (1860). Han snappade efter andan i korta, stötiga tag. Moberg Utvandr. 395 (1949). — jfr ANDE-TAG.
β) i uttr., särsk.
α’) i (i sht förr äv. på) ett (enda) tag, på en (enda) gång; äv. i samma tag, på samma gång. Eneman Resa 2: 151 (1712: på ett tag). Om man i samma tag kunde både roa sig och göra godt dermed, så vore det ju en dubbel vinst. Bremer Hertha 27 (1856). Den nödiga ordningen (bör) återställas, antingen i ett enda tag, eller också efterhand. Bolin Statsl. 1: 78 (1868). I ett tag ha vi förflyttat oss från den labyrint af berg, som genomskäres af My-tjus regnmättade flöden, till platålandets vidder. Hedin Transhim. 1: 652 (1909). I ett enda tag hade vädret slagit om. Gustaf-Janson GodVänn. 96 (1955).
β’) i första taget, första gången, på en gång, med det samma; särsk. i negerad sats. Serenius M 3 a (1734). (Erik av Pommern) sammandrog .. en af de största härar man sedt i Norden .. hvarmed man skulle trodt, at han i första taget hade kunnat krossa en så liten makt som Grefskapet Holsten. Dalin Hist. 2: 627 (1750). Greta Barkman är inte af den sorten, som springer sin väg i första taget. Fahlcrantz Kyrkoh. 284 (1907). Detta missöde förlät mig Lisen inte i första taget. UrDNHist. 1: 318 (1952).
γ’) i taget, åt gången, i sänder. Ta det lugnt, trängs inte, en i taget! Nu tar vi en sak i taget. Schulthess (1885). En färja, som förmår öfverföra sex kameler i taget. Hedin Asien 1: 176 (1903). Det väsentliga är att han gör ett arbete i taget och inte ideligen skiftar från det ena till det andra. TT 1942, IndEkon. s. 3. Han kunde taga mat med sig och vara borta på skogen en hel vecka i taget. EtnolKällskr. 3: 222 (1946).
δ’) tag på släng, se SLÄNG 1 c γ; äv. (numera mindre br.) tag på tag, gång på gång. HH XXXVI. 3: 97 (1857). Tag på tag sneglade hon över axeln. Lange Vitklädd 10 (1967).
ε’) (numera mindre br.) inte på långa tag, inte på långt när (se NÄR, adv.2 9 a δ). Vi (måste) framhålla, att Stockholmseskadern uteslutande består af smärre, äldre fartygstyper, hvilka .. icke på långa tag ega det stridsvärde, som ett modernt stridsfartygsmaterial erbjuder. SD(L) 1902, nr 428, s. 3. (Bilden av kvinnan på teckningen) är alls inte, inte på långa tag så tydlig som bilden av fågelburen. Gyllensten Huvudsk. 57 (1981).
a) motsv. TAGA, v. I 3 h ζ: förhållandet att ta emot l. (i utvidgad anv.) drabbas av ngt, särsk. ss. senare led i ssgn SKADA-TAG (jfr ta skada, se TAGA, v. I 3 h ζ ε’).
b) konkret: ställe där man tar ngt; särsk. ss. senare led i ssg; äv. (mera tillf.) elliptiskt för ssg. Där var sand av en lössröd sort som .. var för tungarbetad för att ge vinning. Det var många år sedan man övergav taget. Ahlin GillGång 130 (1958). Miltals med smalspår lades ut från gård till gård för transporten av kalkleran från tagen och ut på sandjordarna. TurÅ 1961, s. 45. jfr GRUS-, LER-, LÖV-, MÄRGEL-, SAND-TAG m. fl.
5) [sannol. bet.-utveckling ur 3 f] i uttr. ett tag, en stund, ett ögonblick, ett slag (se SLAG, sbst.1 30); en tid; äv. pregnant: en ganska lång tid, ganska länge. Kom hit ett tag! Vänta ett (litet) tag! Nu är verlden och jag / Goda vänner ett tag: / Må det blifva dervid! Sehlstedt 3: 148 (1867). Här ville jag sitta vid mitt ljusgula vin tills döden kom och afbröt mig. Jag var lycklig ett litet tag, tror jag. Tavaststjerna Patriot 4 (1896). Det såg ett tag ut som om Djurgården av stockholmarna skulle bli allt mer och mer bortglömd. SocDem. 1928, nr 168, s. 8. Om ett tag, när hon fått nog för i dag, går hustrun ut på åkrarna och sår. Johnson Här 46 (1935). Oda bar en trind skinntaska .. I den låg förning som borde räcka ett tag. Lindström LeendGud. 87 (1951). Han gick från köket med en trött suck, var borta ett tag. Östergren Ankare 31 (1988).
a) förhållandet att utan tillåtelse ta (ngt) i besittning; äv. konkret, om ngt som tas l. stjäls. För hanss olofligh tagh (av en båt) skull bleff han sackfellt. ÅngermDomb. 3 ⁄ 3 1628, fol. 7. Man gillar intet taagh, vthan Loff eller Laagh. Grubb 519 (1665). Äfwenledes tog han på ön Jungfrun den 14 Nov. ett icke obetydligt tag af förbjudna waror. VexjöBl. 1842, nr 48, s. 2.
b) [möjl. elliptiskt för INTAG] konkret: jord l. mark som intagits (se INTAGA, v. 10 b), intaga (se INTAGA, sbst. 2). Bleff ho(nom) tiluitth, atth han gick medh wreedz modtt in till Gumund Arffuesonn och öffuer hans tagh medh fulla weria. TbLödöse 24 (1587). Jngibor Jörenns (berättade), ath w(nge) Rennholltth Fridz kom jnöff(uer) hennes thack och slå på hennes dör. Därs. 119 (1589).
7) [bet.-utveckling ur 2] konkret: del av l. anordning på föremål o. d., avsedd att tas i l. greppas (med handen l. händerna) (för bärande l. hanterande o. d.), grepp (se d. o. 4); äv. abstrakt(are), i uttr. av typen (inte) ge l. lämna tag (på sig), inte ge l. erbjuda ngt att ta i l. ngt fäste; äv. mer l. mindre bildl.; numera nästan bl. ss. senare led i ssgn HAND-TAG. Cronby lidar (dvs. liar) till korn. Är skapt aldeles som de ordinaire finlidar, med främre taket inunder. Linné Skr. 5: 194 (1732). (Presidenten) håller sig nära sin maka, han håller hennes schawl, han håller henne mycket kär, men allt med hållning. Han ger intet tag åt satirens ögontänder. Bremer Nina 40 (1835). Det mystiska och oväntade i att en osedd hand så där räckes en till ett godt tag gör ett så underligt intryck. VBenedictsson (1886) hos Dahlgren Lyr. 256. Åsen gaf ett sparsamt tag för sekelfurans fötter. Hallström Skogsl. 131 (1904). — jfr HAND-TAG.
Spalt T 73 band 33, 2002