Publicerad 2006   Lämna synpunkter
TORSK tor4sk, sbst.2, äv. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) TROSK tros4k, sbst.1, l. TRÖSK trös4k, sbst.1, r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(torsk (-å-, -rr-) 1697 osv. trosk (-å-) c. 1635 osv. trösk 1807 osv.)
Etymologi
[jfr sv. dial. torsk, trosk, trösk, tröske; av ovisst ursprung; formen torsk är sannol. uppkommen gm metates av trosk, möjl. under påverkan av TORSK, sbst.1; jfr äv. FROSK, sbst.2, o. TROSK, sbst. — Jfr TORSKBETT]
om infektion orsakad av jästsvampar (vanl. av släktet Candida), särsk. om sådan infektion yttrande sig i gråvita beläggningar i mun- l. svalgslemhinnan hos spädbarn; äv. om sådan infektion dels hos äldre barn l. vuxna, dels belägen i annan slemhinna nära kroppsöppning. Schroderus Dict. 83 (c. 1635). The små Barnen få offta Blemor och Blädror uti Munnen som kallas Torsken. Hoorn Jordg. 1: 286 (1697). Torsk hos barn lindras af bränd alun och sirap, som blandat strykes med fingret på tungan. SockenbeskrHäls. 121 (1790). En Svamp-Art, hvilken af flera Författare anses att alstra sjukdomen Aphthe eller Torsk hos barn. Wikström ÅrsbVetA 1843–44, s. 41. En ”torsksnäcka” från Småland, varur små barn gåvos in vatten, när de ledo av torsk. RedNordM 1926, s. 28. Lindskog (1997). — jfr BARNA-TORSK. — särsk.
a) (numera bl. tillf.) om liknande infektion hos husdjur (i sht fjäderfä o. nötkreatur), yttrande sig i punktformiga upphöjda sår o. större vita fläckar o. lätt avlossnande beläggningar, vanl. på munslemhinna men äv. i matstrupe l. förmagar. Torsken .. är en graszerande Boskapssjuka. Florman Hushållsdj. 197 (1834). Fries SystBot. 377 (1897).
b) (†) i annan anv., i sht om symtom (i mage l. tarmar) som förr ansågs avhängiga av l. samhöriga med torsk; särsk. i ssgrna BARNA-TROSK, MAG–TORSK. Torsken .. intager äfven magen och hela tarm-canalen. VeckoskrLäk. 1: 77 (1781). Kexél (SvVitt.) 2: 124 (1795).
Ssgr: TORSK-BLAD. (numera föga br.) växten Menyanthes trifoliata Lin., vattenklöver, förr använd ss. botemedel mot torsk. Linné Fl. nr 185 (1755). Krook Handköpsben. 147 (1951). —
-BLEMMA. (†) jfr blemma 1. Lindestolpe Fross. 19 (1717). Tholander Ordl. (1872). —
-BLOMMA. (†) växten Caltha palustris Lin., kabbeleka, förr använd ss. botemedel mot torsk. Kröningssvärd FlDal. 59 (1843). Wiström VäxtnDal. 6 (1907). —
-GRÄS. (†) torsklav. Linné Fl. nr 963 (1745). Dybeck Runa 1847, s. 31. —
-LAV. bot. laven Peltigera aphthosa (Lin.) Willd., förr använd ss. botemedel mot torsk; jfr -gräs, -mossa. VetAH 1795, s. 51. Det (har) förekommit att man kokat torsklav .. i mjölk och låtit barnet dricka av mjölken. Arv 1949, s. 121. —
-MOS. (†) särsk. om mos (se mos, sbst.1 2 a) använt ss. botemedel mot torsk. Darelli Sockenapot. 51 (1760). Torskmos .. utgör en blandning av rabarbersirap, jalaparot och salpetereter. Gentz Lindgren (1946). —
-MOSSA. (†) torsklav. Linné Fl. nr 1098 (1755). Dybeck Runa 1847, s. 31. —
-RUVA l. -RUGA. (†) jfr ruva, sbst.1 1. Rosenstein BarnSj. 62 (1764). Tholander Ordl. (1872). —
-SAFT. (†) jfr saft 1 e β o. barn-droppar, pensel-saft. Darelli Sockenapot. 184 (1760). Krook Handköpsben. 147 (1951). —
-SKÅL. (förr) skål (t. ex. av snäckskal) använd för att inmundiga föregivet botemedel mot torsk. BoupptSthm 1673, bl. 77 b. SkånNat. 1930, s. 23. —
-SVAMP. om parasitsvamp, särsk. Candida albicans, som orsakar torsk; äv. om sjukdomen (jfr svamp 3). Tholander Ordl. (1872). Genom torsksvamp bildade hvita fläckar. Wretlind Läk. 5: 83 (1897). Lindskog o. Zetterberg (1975).

 

Spalt T 2131 band 35, 2006

Webbansvarig