Publicerad 2007   Lämna synpunkter
TRIP tri4p, sbst.1, äv. TRIPP trip4, sbst.1, n.; best. -et. pl. (†) -er (FörordnUtrWar. 1734, s. B 4 a, Sandels PVetA 1782, s. 65 (: Linnetripper)).
Ordformer
(trifp 1673. trijp (-ÿ-) 1554–1726. trijpp (-ÿ-) 1581–1582. trip (-ie-, -ii-) 1558 osv. tripfz- i ssg 1627 (: sammets tripfz tröija). tripp 1673 (: Rugtripp) osv. tryp 1697)
Etymologi
[jfr ä. d. trip (d. trip), mlt. trip (ä. t. tripp); sannol. liksom nl. trijp, eng. tripe av ffr., fr. tripe; av ovisst ursprung]
(förr) om sammets- l. plyschliknande tyg med lugg av ylle o. botten av hampa (l. lin), använt till möbler, kläder o. skor samt till putsning o. polering; jfr BURKAFF, KAFFA 1. Swartt Trijp – 69 aln(a)r. KlädkamRSthm 1554 G, s. 79 a. Redbÿxor aff Trijp (till bröllopet 1585). KlädkamRSthm 1580 G, s. 56 a. Ty wele Wij, utom de förr förbudne Tygen, alfwarligen hafwa förbudit, att inga Sammet, Plys eller Tripp samt randige och façonerade Halfsiden-Tyg efter denne dag här i Riket skole införas. Stiernman Com. 5: 400 (1693). I Harlem äro förträffeliga Manufacturer af Sammet, Pluser och Tripper, samt Band. König LärdÖfn. 5: 102 (1747). Tripp, passar till handdukar. Ekenmark Hb. 130 (1820). Trip var ett rikt mönstrat tyg vävt som sammet med fin ull på en botten av lin eller hampa. Kjellberg Ull 185 (1943). — jfr FLORETT-, LINNE-, RUG-, SAMMETS-, SIDEN-, SILVER-, SKOMAKAR-, STALL-TRIP(P) m. fl.
Ssgr: A: TRIP-BORDTÄCKE, -HYENDE, se B. —
-MAKARE. (förr) person som yrkesmässigt (o. i kungens tjänst) vävde trip. (Kvitto av) Hindrick Trÿpmakare på Hÿndewadz kläde. KlädkamRSthm 1609 A, s. 2 a. Tripmakarna underställdes liksom vantmakare och guldvävare konungens faktor. Kjellberg Ull 185 (1943). —
-RESESÄCK. (†) säckliknande väska av trip. 1 trijp Resesäck. BoupptSthm 1668, s. 152. —
-SNÖRLIV, se B.
B (†): TRIPS-BORDTÄCKE. (trip- 1680. trips- 1636–1686) bordsduk av trip. 1 Trips Bordtäckie .. med Suarta blomor. Stiernflycht HuushAnn. nr 6 (1636). Roth Kägleh. 27 (i handl. fr. 1686). —
-HYENDE. (trip- 1672–1945. trips- 1669) hyende med var av trip. BoupptSthm 1669, s. 1206. På Runsa hade man gamla bänkdynor av trip och på Ekolsund 1635 triphyenden. Karlson StåtVard. 94 (1945). —
-RODER. nål avsedd för l. använd vid vävning av trip; jfr roder, sbst.4 2. Sammets-Plys och Tripsroder består Fabriques ägaren et par hwarje tre Månader. PH 5: 3513 (1753). —
-SNÖRLIV. (trip- 1659. trips- 1669) Trip Snörllif medh 10 par Sellwermallior. BoupptSthm 5 ⁄ 12 1659. BoupptSthm 1669, s. 1611. —
-STOL. 6. st. gröna Trijpz stohl(a)r. BoupptSthm 1672, s. 869 b. HusgKamRSthm 1715, s. 221. —
-TRÖJA. Pijgan will klädhas som een Frw, / Wil wara som Maatmodhren stoor, / Medh Trijps Tröija och Korkeskoor. Ståhle VersVasat. 129 (i handl. fr. 1610). BoupptSthm 1670, s. 419. —
-ÄRM. Hans Påwelson nekade .. dochliquel bewijste embetet honom at han hafuer arbetat hoos efter:ne personer. För hoos Jacob kåpparslagare een älszhudztroija med trijps ärmar. 3SthmTb. 10: 99 (1618). 3SthmTb. 13: 475 (1623).

 

Spalt T 2521 band 35, 2007

Webbansvarig